Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/16

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
 2
Förord.

fylligaste uttrycket, och vi hafva därvid äfven återgifvit de öfrigas ställning till desamma, för så vidt de återspeglats i deras lyrik.

Hufvudsaken för oss har varit att söka visa, huru ifrågavarande lyriska diktning icke varit hvad man skulle kunna kalla någon instängd kammarpoesi eller en poesi, framkallad af subjektiva tillfälliga stämningar, utan att det är tidsideerna, som så att säga inträngt i dessa skalders kamrar, ryckt dem ut därifrån och blifvit den atmosfär, i hvilken de dagligen rört sig.

Öfriga samtida diktare, hos hvilka detta drag i ringa eller alls ingen grad framkommer, hafva vi lämnat ur räkningen.

Det har ej varit vårt syfte att ingå i skaldernas enskilda biografiska förhållanden, för så vidt dessa icke satt sitt märke i deras poesi eller bidraga att göra denna förstådd. Dock hafva vi, just hvad det rent biografiska angår, varit mera utförliga om Beppo-Sommelius, hvars lefnadsöden varit för allmänheten skäligen okända, och hvars diktning är för egendomlig och märklig att bli ett slags literär fossil och därför väl värd att åter framdragas i ljuset. C. F. Ridderstad tillhörde visserligen de literära frihetsmännen; men han har, såsom bekant, sin styrka hufvudsakligast som publicist; som lyrisk poet är han efter vår mening undermålig, och vi hafva derför ej ansett oss kunna gifva honom en plats bland den ädelborna sångarätten. Men om vi således ej hafva gjort honom till föremål för en särskild framställning i dessa blad, hafva vi dock medtagit hans ord och meningar, där de berört de frågor, som i detta arbete framkomma.

På det att det lättare må blifva förstådt i hvad mån de af oss här skildrade skalderna berörts af och ingripit i de rörelser, som utmärkte tiden, har det synts oss lämpligt att något utförligare dröja vid några af