Hoppa till innehållet

Sida:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu/405

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Innehållsförteckning.


Förord  sid. 1—3.
1.

»Frihetens sångarätt i Sverige på 1840-talet». Teckning af
Beppo-Sommelius' personlighet

sid. 8—14.
2.


Samstämmigheten mellan Beppos lynne och diktning. Hans andliga
frändskap med Byron, intryck af den tyska romantiken —
»Dämonerna» — och af svenska patriotbarder


sid. 14—23.
3.




I Beppos diktade personligheter igenkänner man mer eller mindre
honom själf. Hans människofiendtlighet och fattigdom. Hans motvilja
för officersyrket i fredstid. Hans hästpoesi. Hans krigslystnad i motsats
till Byrons krigshat. Stridssången »Rudolf v. Wildheim». Lifsleda,
olycklig kärlek, samvetskval och ensamhet




sid. 23—26.
4.




Beppos satirer. »Le style c'est l'homme». Hans silhuetter. Öfvergång
till politisk diktning. Crusenstolpesaffären 1838. Striden under denna tid
mot pressen, särskildt Aftonbladet och L. J. Hierta. Straussaken:
Aftonbladet, L. J. Hierta, Svenska Biet; »Kupan» och »Conciliet».
1840-talets skalder och presterna



sid. 36—56.
5.




Huru Beppo realiserade sin krigspoesi. Hans ställning till tidens
brännande frågor. Sjöng ej, men föll för Danmark. Listan öfver de fallne
i slaget vid Sundeved 1848. Skildring af Leijonhufvuds och Löwenskjolds
död 1848. Beppos resa till Frankrike, sjukdom i Köpenhamn,
sista dagar och död. Intryck häraf i Sverige



sid. 56—74.