Den här sidan har korrekturlästs
5
fredligt och stilla, i afbidan på gynnsammare vindar.
Med alla mina Visor i fickan rodde jag ombord på fartyget och anhöll hos Befälhafvaren om tillåtelse att få sitta på toppen af stormasten, för att sammanskrifva ett Företal, då jag hoppades der kunna påräkna en stunds tystnad, för att samla mina tankar till ett så vigtigt företag.
Den hederlige Skeppskaptenen, för lwilken jag presenterade mig såsom Författare, spärrade visserligen upp både ögon och öron, men bad mig, som artig värd, vara god och begagna den plats som jag önskade, samt föreslog, om jag icke hellre ville sitta på bogsprötet, hvilket i hans tanka vore mera beqvämt än att sila på stortoppen. Jag tackade honom för hans förslag, men som meningen var
