Sida:Fyrbåken.djvu/18

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
12

Far jag öfver land och vatten,
Hänger fantasien med.
Som en brandvakt midt i natten
Lemnar han mig ej i fred.

Derför, ack! hvad vill jag göra?
Kan ej nyttja hugg och slag.
Att på dörren honom köra,
Vore syndigt, tycker jag.
Lyssnen heldre till hans toner,
Ack! då blir hans lif så skönt!
Jag får nya permissioner,
Och då är jag prisbelönt.