Den här sidan har korrekturlästs
76
Järfva-Wärdshus, tomt och naket,
Är dock vidt och bredt bekant.
Här stod glädjen högt i taket
Fordomdags, och det bastant.
I det ädla drufvoblodet
Döptes mången törstig själ.
Nu är stället ej på modet —
Derföre, farväl, farväl!
Der på brända tomten grodde
Fröjd och gamman fordna dar.
Elis Schröderheim der bodde,
Och då vet man, hur det var.
Järfva nu är i sitt Nedan,
Det var andra tider då.
Elis borta längesedan —
Derföre, kör på, kör på!
Aj! jag tappade min vantet
Nej, här fick jag honom fram!
Hoppsan! gamla ”Rozinante”!
Hejsan! gamla häst-madam!
