Egenkärleken är menniskans beherrskare. Den
förderfvar de starka genom högmod, och de sva-
ga genom inbilskhet.
De råd, som smickra våra passioner, äro nästan alltid de enda, som följas.
Det sanna modet är den förnämsta af alla dygder. Det eger förmågan att utföra allt. En verkligt modig man kan hvarken vara slaf eller tyrann, hvarken vidskeplig eller ränkfull, hvarken trolös, girig eller liderlig. Hans själ emotstår allt, och är lika mycket skild ifrån en öfvermodig yra under medgången, som ifrån nedslagenhet i motgången, samt alltid tryggad för fruktans klenmodiga rådslag, smickrets snaror och lastens förförelser.
Ofta händer, att det mod, som emotstår stora olyckor, svigtar för smärre vidrigheter och dukar under för husliga förtreter.
