Hoppa till innehållet

Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/460

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

GUDS VANDRINGSMAN

GUDS VANDRINGSMAN, kapten Lennart, kom en eftermiddag i augusti vandrande fram till Broby gästgivargård och steg in i köket där. Han var då stadd på väg till sitt hem, Helgesäter, som ligger en kvarts mil nordväst om Broby, tätt invid skogsbrynet.

Kapten Lennart visste då ännu inte, att han skulle bli en av Guds vandringsmän på jorden. Hans hjärta var fullt av spelande glädje över att han skulle få återse sitt hem. Han hade genomgått mörka öden, men nu var han hemma, och nu skulle allt bli bra. Inte visste han, att han skulle bli en av dem, som inte få vila under eget tak, inte värma sig vid egen spis.

Guds vandringsman, kapten Lennart, hade ett muntert sinnelag. Som han inte fann någon människa i köket, rustade han om därinne, som om han hade varit en yr pojke. Med hast slog han in en missrand i väven och bragte


400