Hoppa till innehållet

Sida:Gösta Berlings saga 1919.djvu/516

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

en stund, hela hennes kropp skakade, och ansiktet ryckte, men slutligen kommo tårarna, sorgetårarna.

Men min bleka vän, döden befriaren, ryste, när han såg dessa tårar. Så hade han då inte heller här varit hälsad med glädje, inte ens här hade de av hjärtat glatt sig över honom.

Han drog kapuschongen djupt ned i ansiktet, gled sakta ned från kyrkogårdsmuren och försvann mellan fältens sädesskylar.


448