KEVENHÜLLER
PÅ 1770-talet föddes i Tyskland den sedermera lärde och mångkunnige Kevenhüller. Han var son till en borggreve och kunde ha fått bo i höga slott och rida vid kejsarens sida, om han hade haft lust, men det hade han inte.
Han skulle ha velat fästa väderkvarnsvingar vid borgens högsta torn, göra riddarsalen till en klensmedja och frustugan till en urmakareverkstad. Han skulle ha velat fylla borgen med snurrande hjul och arbetande hävstänger. Men då sådant inte lät sig göra, lämnade han hela ståten och gav sig i urmakarlära. Där lärde han allt, som läras kunde, om kugghjul, fjädrar och pendlar. Han lärde att göra solur och stjärnur, pendyler med pipande kanariefåglar och lurblåsande herdar, klockspel, som fyllde ett helt kyrktorn med sitt underliga maskineri, och urverk så små, att de kunde infattas i en medaljong.
