34
SOLOSTÄMMA.
Tyst! Han har rätt — alla mina söner ha stupat i kriget — jag sitter ensam på fattighuset — leve profeten, leve han, leve Messias, hämndens stund är kommen, ned med —
GABRIEL.
Nej, min vän!
Ni skall icke tro på mig! Ni skall icke tro på någon människa, påve eller tiggare!
Blott på eder själva, på den starka stämman i edert bröst, som började ljuda samma dag människan föddes.
Allt det andra, kultur och religion, är blott en skråpuk som man kan lyfta av när som helst och kvar blir människan — du och du och du —
Du skall inga andra gudar hava än du själv. Du skall akta och ära dig själv, din själ och din kropp!
Ty det finnes ingen Gud utanför dig i himlen som sitter till doms över dig och talar till dig genom präster och furstar!
Och om det funnes en skulle jag riva ned honom ur molnen och slå sönder hans avguda bilder mot markens stenar, så att det ekar vida över världen!
Jag förkunnar eder: människans morgonrodnad, stigen ur nattens och ur årtusendenas sköte!
Människan skall dyrka människan , då hon dyrkar sitt eget beläte! — — —
(Tumult, ett par stenar flyga.)
