Den här sidan har korrekturlästs
86
slungad ut i öknens sandstorm
— där begynner kampen blott på nytt
kampen mot dig själv och mot din gud,
han, som sjunger i ditt blod om mänsklighetens
första andetag
i det stumma töcken
som med gråa svepen höljde kaos
tills den första strålen sol tände kosmos’ första
fackla!
Han som sjunger i din själ sin
sång om mänsklighetens färdeväg mot evighetens
blåa floder — — —
(Gabriel och sonen fortsätta sin vandring; öknen glöder i rött.)