Hoppa till innehållet

Sida:Galliska kriget 1927.djvu/15

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

FÖRSTA BOKEN.

I.

Gallien omfattar i sin helhet tre skilda delar, av vilka en bebos av belgerna och en annan av akvitanerna medan den tredjes inbyggare på sitt eget språk kallas kelter, på vårt galler. Alla dessa stammar äro varandra olika till språk, sedvänjor och lagar. Gallerna skiljas från akvitanerna av floden Garumna, från belgerna av Matrona och Sequana. Tapprast av alla dessa äro belgerna, och det på den grund att de bo längst avlägset från den romerska provinsens förfinade levnads- och tänkesätt samt minst ofta få besök av köpmän vilka medföra sådant som gör sinnet förvekligat, men däremot äro närmaste grannar till germanerna, vilka bo på andra sidan av Rhenus, och med vilka de oavbrutet föra krig. Även helvetierna stå i mannamod framför de övriga gallerna av samma skäl, nämligen att de slåss med germanerna i nästan dagliga strider, varvid de antingen tillbakaslå dessa från sitt eget område eller själva föra kriget in på deras mark. Den del av landet, vilken, som ovan sagts, gallerna innehava, börjar vid floden Rhodanus, begränsas av floden Garumna, oceanen och belgernas land samt når även, åt sequanernas och helvetiernas håll, fram till floden Rhenus: denna landsdel vetter åt norr. Belgerna bo ända bort till Galliens