Hoppa till innehållet

Sida:Galliska kriget 1927.djvu/16

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
6
GAIUS JULIUS CÆSAR

yttersta gränser och nå fram till floden Rhenus’ nedre lopp; deras land ligger åt nordost. Akvitanien begränsas av floden Garumna, Pyreneiska bergen och den del av oceanen, som går ned till Hispanien, samt sträcker sig mot nordväst.

II.

Helvetiernas genom börd och rikedom främsta man var utan jämförelse Orgetorix. Under Marcus Messala och Publius Marcus Pisos konsulat anstiftade denne, förledd av lust efter kungavälde, en sammansvärjning bland adeln och övertalade sitt folk, att de skulle utvandra från sitt land med man och allt; det vore nämligen lätt att, då de i mannamod överträffade alla, vinna herraväldet över hela Gallien. Därom lyckades han desto lättare övertyga dem, som helvetierna på alla håll äro geografiskt instängda: på en sida av den ytterst breda och djupa floden Rhenus, som skiljer det helvetiska landet från germanerna; på en annan sida av det väldiga Juraberget, som ligger mellan sequanerna och helvetierna; på den tredje av sjön Lemannus och floden Rhodanus, som skiljer vår provins från helvetierna. Härav blev följden, att de varken kunde ströva så särdeles vitt omkring eller med någon större lätthet anfalla sina grannar; med hänsyn vartill folket, stridslystet som det var, kände sig mycket illa till mods. De ansågo också att i förhållande till folkmängden och till det rykte de åtnjöto för tapperhet i krig, voro de trångbodda; deras land mätte ju blott tvåhundrafyrtio romerska milier på längden och etthundraåttio på bredden.