räknade elva milier i omkrets. Flera läger hade förlagts på lämpliga platser, och tjugutre skansar hade där uppförts, i vilka skansar under dagen vakttrupper voro utposterade, så att ej något plötsligt utfall måtte ske; samma verk bevakades om natten av skiltvakter och starka besättningar.
LXX.
Sedan skanslinjen börjat byggas, äger en rytteristrid rum på den slätt, som, efter vad vi ovan sagt, sträckte sig mellan kullarna tre milier framåt. Å båda sidor kämpas med största våldsamhet. Då de våra började svikta, sände Cæsar germanerna till hjälp och uppställde legionerna framför lägret, så att ej något plötsligt infall av fiendens infanteri skulle äga rum. Sedan de fått stöd av legionerna, ökas de våras mod; drivna på flykt gå fienderna till följd av sin mängd i vägen för sig själva och sammanpackas i de alltför trånga portar som lämnats i muren. Germanerna framtränga med allt större häftighet ända till förskansningarna. Fienderna nedhuggas massvis; några lämna sina hästar och söka stiga över graven samt klättra uppför muren. Steg för steg låter Cæsar legionerna, vilka han uppställt framför vallen, rycka framåt. Oordningen blir lika stor hos de galler, som befinna sig innanför förskansningarna; de tänka att det i nästa ögonblick gäller dem själva och ropa: till vapen! Några störta vettskrämda in i staden. Vercingetorix befaller att portarna skola stängas, så att ej lägret blottas på försvarare. Sedan många dödats och ett stort antal hästar tagits, draga sig germanerna tillbaka.
