med dem till pant söka återföra deras folk till lydnad, fördelar han de övriga fångarna bland sina soldater, så att varje man fick en såsom krigsbyte.
XC.
Då detta värv fullgjorts, drager han till æduerna och mottager folkets underkastelse. Dit komma sändemän från arvernerna, vilka lova att göra allt, vad han ville ålägga dem. Han befaller dem att lämna en ytterst mångtalig gisslan. Därpå förlägger han legionerna i vinterläger. Av fångarna återskänker han omkring tjugutusen åt æduerna och arvernerna. Titus Labienus befaller han att med två legioner jämte rytteriet draga till sequanerna, Marcus Sempronius Rutilus låter han åtfölja denne. Två legioner under befäl av legaterna Gaius Fabius och Lucius Minucius Basilus förlägger han hos remerna, för att ej dessa måtte lida något men av sina grannar bellovakerna. Gaius Antistius Reginus sänder han till ambivareterna, Titus Sextius till biturigerna, Gaius Caninius Rebilus till rutenerna, var och en med en legion. Quintus Tullius Cicero och Publius Sulpicius låter han fatta posto i de æduiska städerna Cavillonum och Matisco vid Arar för att trygga spannmålstillförseln. Själv besluter han att övervintra i Bibracte.
Sedan årets tilldragelser genom brev från Cæsar blivit kända i Rom, ägnas där en tjugu dagars tacksägelsefest åt gudarna.
