manlagda tal uppgick till vid pass 368,000. Då man på Cæsars befallning räknade dem, som återvände hem, fastslogs deras antal till etthundra och tiotusen.
XXX.
När kriget mot helvetierna avslutats kommo från nästan hela Gallien staternas främsta män såsom sändebud till Cæsar för att lyckönska honom: De insåge, att om det också var helvetiernas gamla oförrätter mot romerska folket som han i och med detta krig velat straffa, så hade hela Galliens land ej mindre än romerska folket dragit fördel av vad som inträffat, ty skälet, varför helvetierna trots det välstånd de åtnjöto lämnat sin hembygd, var endast det, att de ville överfalla hela Gallien med krig, förvärva herraväldet i landet, och av Galliens rika jord utvälja den del, som de funnit fruktbarast och bäst belägen, till sin boplats, samt göra de övriga folken till sina underlydande. De anhöllo också, att de skulle få till en viss dag sammankalla en rådsförsamling för hela Gallien, och att detta måtte få ske med Cæsars goda minne; de hade nämligen vissa önskemål, varom de ville till honom rikta en gemensam och enhällig framställning. Då denna anhållan bifallits fastställde de dagen för rådsförsamlingen och bekräftade med ömsesidig ed att hemlighålla saken för alla utom för dem, vilka enligt deras gemensamma beslut skulle därom få meddelande.
