Hoppa till innehållet

Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/113

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
99
FÖRLUSTELSESTÄLLEN

palatsets förvandlande till kungl. skådespelshus, varit förvarade på Fredrikshof.[1]

På 1790-talet hade de mindre ingångarne på östra och vestra sidorna igenmurats, och trädgården vardt då tillgänglig från endast de norra och södra; men 1799 öppnades åter portarne på de först nämda sidorna (fig. 41). Mot slutet af Gustaf den fjerde Adolfs regering nedrefs södra muren, midt emot f. d. De la Gardieska palatset, och den der utanför liggande delen af Arsenalsgatan jemnades med trädgården.

Fig. 41. Efter gravyr af Heland.

Redan under Karl den trettondes tid började trädgården småningom förstöras, men det var dock först under Karl Johans dagar som platsen miste allt utseende af lustpark. De frodiga gräsmattorna undanröjdes, blomstersängarna borttogos, en stor del af de gamla, majestätiska träden nedhöggs. Trädgården jemnades,

  1. I Kungsträdgårdens »orangeribyggnad», såsom Vauxhallen åter kallades, stannade fanorna till 1817, då de flyttades till Riddarholmskyrkan och sedan åter några gånger släpades från det ena förvaringsstället till det andra, till dess de i vår tid å nyo hamnade i nämda kyrka.