Den här sidan har korrekturlästs
243
GATANS RYKTBARHETER
fackeldansen, som första gången spelades på Erik XIV:s kröning, sista gången på Carl XV:s[1].
Emellertid återstod att utröna hennes borgerliga namn och härkomst.
Till det senare har en okänds anteckning på en papperslapp förhjelpt oss att gifva vid handen, det Bakelse-Jeanna var »en gammal namnkunnig månglerska född i Ålands härad och Åbo län år 1702, Finströms socken och Bergö by». Som dödsår uppgifves 1788; en uppgift derbredvid, att hon skulle »ligga i Catharina kyrka» föranledde ett sökande i församlingens likbok för nämda år, der hon dock ej kunde återfinnas[2].
- ↑ Att den äfven dansats dessemellan framgår af en strof ur Gustaf Johan Ehrensvärds Dagboksanteckningar, der han omnämner hoffröken Böhnens bröllop med öfverste von Stauden på Ulriksdal. »Efter måltiden skall den bekanta fackeldansen dansas. Den säges vara en gammal sed i Sverige, men förnyad af vår enkedrottning (Lovisa Ulrica) vid dess biläger 1744. Vid kungl. eller furstliga biläger dansar rådet fackeldansen i sina talarer, vid hofbröllopen endast hofcavaliererne, det förre spectaclet för ögat mycket roligare, än det senare. Man kan ej neka sig allt löje att se gamle män, som vilja styra Europas öden, med darrande knän och en drypande fackla hoppa några polsketakter och med all romersk gravitet dansa efter andras violer».
- ↑ Att hennes öknamn senare blifvit appellativt och ärfts af andra bakelsegummor synes framgå af uppgiften i Rietz ordbok: Bakelse-Schana för bakelseqvinna, — käring. Förf. beder jemföra sanskrit is chani=hustru, till hvad verkan det kan hafva.
