Skolan¹ är en verkstad, uti hvilken de unge [späde sinnen] till dygd undervisas; och fördelas uti Lokor [klasser]. Lärefadren² sitter uti Lärostolen³, Lärjungarna⁴ på låga bänkar⁵, han [Lärefadren] lärer, desse [Lärjungarne] läras. Somt föreskrifves dem med krita på taflan⁶. Somlige sitta vid bordet och skrifva⁷, han [lärefadren] förbättrar [rättar] felen⁸, somlige stå och uppläsa det de i uti minnet förvarat hafva⁹. Somlige svallra¹⁰ och ställa sig motvillige och försummelige: desse varda straffade [tucktade] med ferlan¹¹ och riset¹².
Att Jacobus Bose Rudbeckius, den ofvan nämde rektorn, betydligt hjelpte upp Trivialskolan, finner man af flera antydningar i skolhäfderna. Han afled dock redan 1640, »uti den då i Stockholm grasserande pesten», heter det i Rüdlings I Flor stående Stockholm, men om den dödsorsaken hafva Annales scholæ intet att förkunna. De säga endast, att han, den 10 Maj nyss nämda år, fromt och stilla afsomnade (pie placideque obdormivit).
Hans efterträdare var en icke mindre märklig man, nämligen Samuel Benedictus Hamarinus, som efter att i nio år hafva varit komminister i norra förstaden (S:t Clara) 1638 tog magistergraden och vardt konrektor i Trivialskolan samt utnämdes till rektor efter Rudbeckius. Han var den tjugondeförste af Trivialskolans rektorer, och stannade i det embetet till 1647, då han utnämdes till kyrkoherde i S:t Clara. Om hans verksamhet på sist nämda plats äro underrättelserna från många håll tämligen talrika, men Annales scholæ hafva föga eller intet att förtälja om hans rektorat. För år 1641 står antecknadt: hic est hiatus, och den luckan slutade icke förr än 1669. Om Hamarinus eller, såsom han vanligen kallades, Mäster Samuel var en lärd och sedermera såsom kyrkoherde mycket verksam man, så tyckes han dock icke hafva vårdat sig om några
