anteckningar i Trivialskolans annaler under den tid han der var rektor. Samma underlåtenhet läto de bägge följande rektorerne, Christiernus Alsinius och Andreas Leufstadius komma sig till last. Den sist nämde skall hafva tillträdt rektoratet 1659. »Om honom är tystnaden stor», läses längre fram i skolhäfderna, dock tillägges på samma ställe, att han säges hafva varit allvarlig, lärd och pålitlig samt i handhafvande af skoltukten sträng, hård och pedantisk.
Det var under Leufstadii rektorat som Trivialskolan åter flyttades från Riddarholmen. Redan förut hade två omständigheter inträffat som vordo af stort inflytande på skolan: tillkomsten af en ny skolordning, grundligare och mer omfattande än någon föregående, samt upprättande af en skola på Norrmalm. Bägge äro af samma år, 1649. Huru vida skollagen och den nya Norrmalmskolan dock inverkat omedelbart på flyttningen finnes ingenstädes antydt, men bägge måste hafva väckt tanken på nödvändigheten af att Trivialskolan följde med sin tid.
Den lägenhet i hvilken skolan varit inhyst ända sedan 1551, i gamla klosterhusen, hade tillhört staten, men Gustaf II Adolf skänkte dessa hus till staden, med vilkor att staden skulle i dem, som konungen ämnade till kaserner, hålla soldaterne med ved och ljus samt skaffa annan lägenhet åt skolan. Kaserninrättningen kom aldrig till stånd, men staden fick likväl behålla de gamla klosterhusen och skolan stannade der ända till 1666.
Mellan 1640 och nyss nämda år fans i samma gamla klosterhus jämte skolan också det af Kristina upprättade gymnasium, men som lemnat föga spår efter sig och icke tyckes hafva haft någon, vare sig fördelaktig eller ofördelaktig inverkan på Trivialskolan. Gymnasium flyttades till Gefle 1668, två år efter det Trivialskolan lemnat Riddarholmen, och något nytt sådant i Stockholm inrättades icke förr än 1821.
Från den fria och friska Riddarholmen föstes skolan in i den trångaste delen af gamla »sta’n» och fick sin lägenhet i den gamla Själagården, vid den gata som efter honom nämdes Själagårds- (nu Skärgårds-) gatan. Der hade i äldre tider varit en katolsk fattiginrättning, hvilken, jemte andra sjuk- och fattighus, efter reformationen förlades till det då af munkarne utrymda gråbrödaklostret på Riddarholmen, men 1551 måste, såsom redan är nämdt, lemna plats för skolan. Det var således andra gången på något öfver hundra år som Trivialskolan fick flytta in i ett fattighus.
Under mellantiden hade Själagården användts först till kungligt prenteri (boktryckeri) samt sedan kommit i enskild ego och tillhörde på 1600-talet riksrådet Bengt Horn, hvilken anhöll att få mot detta
