Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/316

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
299
SKOLOR

då d:r Andreas Kalsenius[1] vardt inspektor, tyckes det hafva gått ledigare för Claesson. Han lyckades öfvertyga myndigheterna, att gården borde vara vändplats på den trånga Baggensgatan och att den der varande brunnen vore oundgänglig för allmänt behof, i synnerhet vid eldsvådor. På politi- och brandkommissionens föreställning, befalde kungl. maj:t, att den gamla gårdsmuren vid Baggensgatan skulle rifvas. Handelsman Claesson skyndade att erbjuda sitt folk såsom biträde till stadens arbetsmanskap och förde vid rifningen sjelf befälet med, såsom rektor försäkrar, »ett ogement nöje». Bland stadens folk och pådrifvare utdelade han ansenliga drickspengar och till middagen samma dag hade han de fleste medlemmar af byggningskollegium till gäster hos sig. Efter slutadt kalas gick han med stadsarkitekten och mätte ut, huru mycket af gården skulle till gata utläggas, allt till rektorns förskräckliga harm och raseri.

Men rektor Beckman gaf icke saken förlorad. Han anhöll på det bevekligaste hos herrar inspectores, att de ville vårda sig om det intrång som skedde skolan och söka hos kungl. maj:t nådig ändring.

Skolan vore nu mera icke stadens, utan kronans egendom, sade rektorn, gifven i vederlag för Gråmunkeklostret, och skolbrunnen kunde icke göra det allmänna någon nytta, ty den egde på vissa tider af året icke vatten ens för husfolket. »Högvördig herr doktorn hade betänkande vid att fullfölja saken», men gaf rektorn tillåtelse »att få göra de steg som kunde lända till skolans bästa». Då förfogade sig rektor och konrektor upp till »Kongl. Maj:ts Cancelliet» och anhöllo om hjelp och handräckning. Rektorn förklarade sig i underdånig ödmjukhet respektera kungl. maj:ts nådiga vilja, men här vore fråga om skolans privilegier, om en gård och en brunn, som hon ej kunde släppa från sig, och derför fordrade han »relaxation».

Denna »anbringan» togs strax till protokoll, och underståthållaren A. von Drake, som förde presidium, försäkrade skolan om all med lag och kungl. förordningar enlig assistance. Klockan 10 förfogade underståthållaren sig upp i Byggningskollegium, från hvilket då strax kom befallning till arbetsfolket vid skolan att tills vidare innehålla med arbetet. Då »förfogade sig högvördige herr doktorn mot middagen också sjelf upp i Kongl. Slotts-Cancelliet att tala för skolans bästa». På e. m. kommo underståthållaren, skolinspektorerne, ledamöterne i Byggningskollegium med arkitekten och herr Claesson till samman på skolgården. Kollegium ville då icke

  1. Efterträdde Barchius på Vesterås’ biskopsstol, † 1750.