Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/325

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
308
SKOLOR

och tydligt sätt, både för Begynnare och them som mognare äro i thet Latinska språket». Första upplagan kom ut 1765, och det tyckes icke hafva dröjt länge förr än den infördes i Stockholms Trivialskola. Från och med sjette upplagan (Vexiö 1796) förbättrades denna grammatika af den bekante Håkan Sjögren, och derefter fortfor hon att allmänt användas vid undervisningen i latinet ända till 1845, då G. R. Rabe gaf ut sin grammatika.

Näst »Donaten» var sannolikt den ordförteckning, ur hvilken gossarne skulle lära sig latinska glosor, den mest använda läroboken i Trivialskolan. En sådan Variarum rerum vocabula cum Sueca interpretatione (motsvarande nutidens »parlörer»), tryckt i Stockholm 1538 samt ett litet, ofullständigt exemplar från 1579 och ett fullständigt, tryckt i Rostock 1607, finnas i kungl. biblioteket.

Mycket begagnade läroböcker under lång tid voro Matthiæ Hafenreferi Synopsis locorum theologicorum, (Strengnäs 1650 och femte upplagan 1714); Gerardi Joannis Vosii Rhetorices contractæ (Strengnäs 1645) och Elementa rhetorica (Strengnäs 1674; elfte upplagan Vesterås 1770) samt J. Plenningii Rudimenta Logicæ (Vesterås 1776).

Hafenrefers lärobok i teologien fick till efterträdare Sam. Joh. Alnanders Sammandrag af christna salighetsläran (Sthlm 1771), som åter i sin ordning aflöstes af Anders Bruhns Compendium Theologiæ dogmaticæ (1827) hvilket lästes på Stockholms gymnasium ännu i början af 1840-talet och hvaruti då ännu examinerades på latin. Dess efterträdare vardt A. E. Norbecks Lärobok i Theologien.

Vosii Rhetorik och Plennings Logik lästes långt efter det Stockholms Trivialskola gått till sina fäder, och Plenning fick till efterträdare F. G. Afzelii Lärobok i logiken.

Bland grekiska läroböcker i Trivialskolan må först nämnas J. G. Gezelii[1] Grammatica græca (Dorpt 1647), af hvilken ännu 1813 utkom en, i Vesterås tryckt, upplaga, den sextonde i ordningen. Gezelius aflöstes af Christ. Dahls[2] Grammatica græca (Upsala 1809).

Ville lärjungarne eller åtminstone lärarne läsa något annat än läroböcker, så fans ett litet bibliotek i Trivialskolan. På förteckningen deröfver, upprättad 1630, finner man bland andra Prima pars summæ fratris Anthonini de Florentia (1478) samt tre andra delar af samma bok; en upplaga af Livius af 1534; en Lucanus, 1578; en Eusebius, 1539; en Homerus, 1567 och en Plutarchus, 1574, m. fl. hvilka alla folianter ännu förvaras i Norra Latinläroverkets bibliotek.

  1. Professor i Dorpt, sedermera biskop i Åbo. † 1690.
  2. Professor i Upsala, kyrkoherde i Näs. † 1809.