Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/336

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
319
SKOLOR

Och nu några ord om gamla Stockholms öfriga skolor. Inom denna del af kapitlet kunna vi fatta oss kortare, emedan åtskilligt på det området redan är tryckt, och i synnerhet två framstående skollärare under de senast förflutna åren behandlat hvar sin skolas historia, d:r David Sjöstrand Maria skolas[1] och d:r Olof Arvid Stridsberg Klara skolas[2].

Jemte den klassiska Trivialskolan fans sedan gammalt en annan undervisningsanstalt i det inre af staden, dock i början icke afsedd för svenska lärjungar. Det var Tyska skolan. De många tyskar som under medeltiden slogo sig ned i Stockholm och hvilka ej sällan egde makten inom stadens styrelse hade troligtvis också redan tidigt tänkt på upprättande af en uteslutande tysk undervisningsanstalt, men med visshet känner man icke någon ordnad skola förr än 1569, då församlingen, enligt hvad räkenskaperne upplysa, skall hafva underhållit en skolmästare hvilken synes hafva också varit ledare af sången vid gudstjensterna. I 1574 års räkenskaper förekomma två skolmästare, och i början af 1600-talet tyckes antalet hafva ökats till tre, af hvilka en kallades moderator, den andre cantor och den tredje arithmeticus. Till och med en fjerde lärare tillkom kanske innan midten af århundradet.[3]

Hvar skolan haft sin lägenhet i äldsta tider är icke kändt, men det synes dock icke olikt, säger Lideke i sin disputation, att Arnold Grothusen till Längebro, Sigismunds lärare, på hvars välvilja mot tyska församlingen finnas många och utomordentliga bevis, dertill upplåtit sitt, på gillestugans tomt liggande, korsvirkshus (e tignis lateribusque structum), hvilket han sjelf i gåfva mottagit 1576.

Den gillestuga som här afses var den heliga Katarinas, som ock kallades svartbrödernes, belägen i hörnet af Själagårdsgatan och den gränd som en tid kallades Korsgatan, sedan Tynnebindargränden och nu länge haft namnet Tyska Skolgränd.[4] Läget var således det samma som det nu varande tyska skolhusets, och någon del af byggnaden är kanske också qvar sedan gamla tiden.

Före 1600 påträffas inga hyresutgifter i räkenskaperna, och det tyckes således vara klart, att Grothusen kostnadsfritt upplåtit sitt hus; men han afled 1599 och sedan utbetalades 16 speciedaler till hans måg, borgaren i Stockholm Berend Hafverstadt, som vårdade qvarlåtenskapen, hvilket synes antyda, att huset då ej längre

  1. I Gymnasii rektorsprogram vårterminen 1879.
  2. I rektor G. F. Gilljams inbjudningsskrift med anledning af invigningen af Stockholms norra latinläroverks nya läroverksbyggnad 3 Sept. 1880.
  3. J. A. A. Lüdeke: Dissertatio historica de Ecclesia Teutonica. Upsala 1791.
  4. Tyska Skolgatan är samma gata som nu heter Tyska Stallplan.