Hoppa till innehållet

Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/338

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
321
SKOLOR

inhystes i hvar sitt, visserligen icke nya, men nyinrättade hus i hvarandras nära granskap.

Fig. 144. Portöfverstycke å Tyska skolhuset.

Man skulle kanske tro, att Tyska skolan varit en sådan realläroanstalt, som de räkneskolor, hvilka Gustaf II Adolf ville inrätta, men så vidt utrönas kan har detta dock icke varit fallet, utan tyckes äfven den skolan hafva rättat sig efter tidehvarfvets smak och gjort sig till klassisk. Hon uppläts snart för svenska lärjungar och hade rättighet att »dimittera» till universitetet. I början af 1700-talet togo många af Tyska skolans lärjungar en ganska vacker studentexamen. I den anhållan som Tyska församlingen gjorde, 1717, hos Karl XII om privilegiernas stadfästande heter det också: »Tyska skolan är den endaste i hela staden, som med ett Gymnasio någorlunda kan jemföras och den äran hafver, att nästan intet Collegium ifrån det högsta till det ringaste i hela riket är, der icke nägon lärer finnas som deri grundvalen till sina studier lagt och immediate der utur kunnat till Akademien sig med nytta och heder begifva».

Redan 1627 hade kyrkoherden Rothlöben[1] satt upp en skolordning, hvilken antogs 1635 och 1773 ytterligare förbättrades. Denna ordning användes i skolan eller, såsom hon sedan kallats, Tyska nationallyceum ända till 1841, då åtskilliga ändringar på grund af 1820 års allmänna skollag infördes.

År 1744 ökades skolans utrymme genom inköp af nya tomter, och 1776 ombygdes huset, hufvudsakligen genom de af hofkällarmästaren Fuhrmann skänkta medel (44,000 dr kmt). Samme Fuhrmann testamenterade till skolan sitt »midt i staden belägna hus»,[2] hvars afkastning skulle användas till stipendier och tolf gossars underhåll i skolan.

Läroverket tyckes emellertid hafva undergått åtskilliga växlingar, än stått i högt anseende, än legat i förfall och stundom besökts,

  1. Den ene af Tyska församlingens två samtida kyrkoherdar 1624, hofpredikant hos erkebiskopen af Bremen 1639, slutligen prost i Hadersleben, der han dog 1649.
  2. Tillhör ännu Tyska församlingen och ligger vid Tyska Brunn och Svartmangatan, nummer 20. I samma hus hade Ehrenstrahl sin konstverkstad.
Gamla Stockholm.21