Mest förvåna dock de höga hvalfven under huset n:o 30 vid Skomakaregatan, dit traditionen förlägger Helga Lekama gille och om hviket förhållande husets egare än i dag äro förvissade. Här nedstiger man till ett betydligt djup under hvalf med ganska ringa spännvidd och när man kommit ner till fast grund, finner man spår efter eldstad med skorstenshål och fönsteröppningar hvilka senare numera icke kunna insläppa något ljus, något som synes angifva, att en mycket lång tid förflutit, sedan grunden lades, enär marken kunnat hinna höja sig i så betydlig mån.
Mera upplysningar om forntida lif i detta Stockholms förnämsta gille lemna dess i Storkyrkan, mot slutet af förra århundradet, funna handlingar, bestående af nio häften papper, af hvilka de två sistas omslag äro prydda med gillets vapen (fig. 147). Med ledning af dessa anteckningar och de bearbetningar af desamma, hvilka, första gången år 1797, företogos af Johan Murberg till en afhandling i Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien, sedan af riksantiqvarien H. Hildebrand i Hist. Bibliotek 1877, skola vi försöka återgifva några drag af detta Stockholmsgilles lif och plägseder.
Helga Lekamagillen stiftades af en långsökt anledning till ära åt Kristi lekamens förvandling (trans-substantiation), hvilken trosartikel antogs på Lateranska mötet 1215. Sådana funnos i
