4 kompanier. Vid denna tid fördes högsta befälet fortfarande af stadsmajoren, som åtnjöt lön af borgerskapets bemedlingskommission och tillika hade under sitt befäl stadens militärkompani.
Under Gustaf den tredje hade Stockholms borgerskaps militärväsen sin mest lysande tid. Borgarena visade sig synnerligen konungske, och vid revolutionen 1772 utmärkte de sig så mycket i nit för omhvälfningen, att konungen, den 12 September, i egen hög person på rådhuset deröfver förklarade sitt nådiga välbehag. Till en hedrande åminnelse behagade konungen medgifva, att borgerskapets officerare, så väl till häst som till fots, finge alltid nyttja guldgalonerade hattar med fälttecknet, antingen de voro i uniform eller i andra kläder, samt det hvita klädet om armen och två slags medaljer på bröstet. De fjorton borgare som på revolutionsdagen voro i full uniform till häst konungen till mötes vid Artillerigården fingo, på konungens födelsedag, den 24 Januari 1773, guldmedalj som äfven tilldelades två af infanteriet, under det trettionio af det senare fingo silfvermedalj. Guldmedaljen bars i svärdsordensbandet, och silfvermedaljen i hvitt band.
Under 1788—90 årens ryska krig gjorde borgerskapet ensamt garnisonstjenst i hufvudstaden. I början af kriget hade en liten afdelning af gardet stannat qvar för att hålla vakt vid slottet, men som fiendtligheter då äfven utbröto med Danmark, skickades den afdelningen till Christianstad, och borgerskapet fick öfvertaga hela vakthållningen. Efter en af de vid denna garnisonstjenst tjenstgörande[1] meddela vi om den tiden följande:
Sedan ett kungl. bref, dagtecknadt Haga den 10 September 1788, till öfverståthällaren, frih. Carl Sparre befalt att vakthållningen skulle bestridas af borgerskapet, lät öfversten, stadsmajoren S. C. Wallen till politiekollegium uppkalla allt inrolleradt borgerskap, undersökte rullorna, ordnade sqvadroner, bataljoner och kompanier och reglerade allt på bästa sätt. Beklädnad, beväpning och exercis börjades genast, och hvar och en täflade i nit; men innan man hunnit fullständigt komma i ordning, måste borgerskapet genast »mottaga vården om den höga kongl. familjen, konungahuset och öfriga till militären hörande detaljer, hvilket skedde år 1788 den 18 September, en torsdags morgon kl. 6, med en vakt af bataljonskaptenen, grosshandlaren Clasons kompani, bestående af stadens arbetsmanskap, jernbärare och mätare, utgörande 100 musketörer, 6 korporaler, 7 underofficerare och 4 officerare.»
De till första vakten kommenderade officerarne voro kaptenen
- ↑ G. P. Köppen: Relation öfver Stockholms Stads Lofl. Borgerskaps Wakthållning åren 1788, 1789 och 1790. Sthlm 1791.
