Kap. XIII.
Ordens-Sällskap och Klubbar.
Fråssarne. — Politiska klubbar. — Gula knapparne, Augustibröderne och Svenska Botten. — Awazu och Wallassis. — Grefve Ekeblad och 27 supar kanelbränvin. — Frimurare. — Utile Dulci. — Timmermansorden. — Poppe och Barfod. — Coldinuordens höga anor. — Firmament-ordens fixstjernor och konstellationer. — Reuterholm och hans adepter. — Metatron. — Illuminater och Asiatiska bröder. — Johanniter. — Par Bricole. — Bränvinsorden. — Svea-orden. — Neptuni-orden. — Gröna Rutan. — Bellmanska Sällskapet. — Amaranther-orden. — Innocence-orden. — Dramatiska Akademien. — Nytta af Enighet. — Aurora. — Polymnia. — Thalia. — Redliga Svenskar. — Redliga Förbundet. — Sällskapet. — Lilla Sällskapet. — Bildningscirkeln. — Konstnärsgillet. — Gröna Stugan.
Gillenas tid var förbi med 1500-talet; att man på 1600-talet hade sina sällskapliga sammankomster, med eller utan ordensstadgar, är nog troligt, men dessa hafva efterlemnat få eller inga spår. Den af Christina stiftade Amaranther-orden var egentligen icke någon sällskapsorden samt omtalas icke efter hennes afresa från Sverige, och den nu varande orden med samma namn är ett särskildt sällskap som räknar sin tillvaro från 1760.
Bland de få namn som ännu kunna uppletas från 1600-talet är Les Goinfres, »Fråssarne», ett sällskap som skall hafva haft sin tillvaro under senare hälften af nyss nämda århundrade och bland sina medlemmar räknat sådana personer som Wolmar Wrangel, Bengt Horn och dennes broder, Carl XI:s guvernör Christer Horn.
Med 1700-talet börja klubbarne att uppträda i England; och vinna snart efterföljd i andra land, men ega i Sverige i början en afgjordt politisk karakter. Många sådana sällskap omtalas, t. ex. Les boutons jaunes, »De gula knapparne», som visade sig på 1740-talet och utgjordes af medlemmar inom Hattpartiet. Sällskapet hade sitt namn af en gul knapp på hatten och utmärkte sig för ett ganska häftigt uppträdande i partiets tjenst, men egde egentligen icke något gemensamt med ordens-sällskapen.
