korresponderade med chiffer. Från denna period innehålla ordens tryckta handlingar koraler och bland dem en parafras på Herrans bön. Ordens Sång är tilltagen i den stora stilen, hvilken kan betecknas med denna ena af de fem stroferna:
Ej Påfvar, ej Cæsarer
Vår endrägt slita mer;
Nej, fallen I Barbarer
För Korsets Fana ner!
Af Segren, som oss himlen bär,
Vår Ros ett Heligt Vittne är :,:
Att denna genre icke skulle blifva långlifvad låg i sakens natur, då den var tråkig, derför öfvergafs den i sinom tid, och snart inträder den mest lysande tiden för P. B., då sådana storheter som Hjortsberg, Dupuy, Raab (fig. 180), Stjernstolpe, Dahlgren och Berger inblåste en ny och lifvande anda, hvilken fortfor att hvila öfver sällskapet under det Westerstrand, Biörck, Crusell, Brändler och Livijn trädde till. År 1829 firade orden sitt 50 års jubileum, emedan man den tiden ännu räknade 1779 som stiftelsedatum, och samma år aftäcktes, såsom vi redan omtalat, Bellmans byst på Djurgården. Mellan 1832 och 1857 regerade presidenten Per Westerstrand och samlade under sin milda spira nya krafter.
Ett helt och hållet bacchanaliskt sällskap var orden Pro vino adusto (Bränvinsorden), som lemnat spår efter sig i ett tal[1] af
- ↑ I kungl. bibliotekets handskriftssamling.