lemnade det sedan till en konditor Olsson och egnade sig åt sitt stora kafé i den då nya Bazarbyggnaden samt sin »De la Croix’ salong» vid Brunkebergstorg. Olsson efterträddes vid Malmtorgsgatan af Paalzow. De la Croix hade lockat gäster med en »tafla, föreställande en utsigt af Agra i Ostindien, hvarvid fältet och sjön visa en vacker blandning af rörliga figurer», såsom det heter i en annons i December 1836. Paalzow lockade med den på den tiden mycket bekanta Sofi Sager, men lemnade snart åter denna lokal och slog sig ned på Riddarholmen samt flyttade sedan till Göteborg. Efter honom följde vid Malmtorgsgatan konditor Leffman, och hans efterträdare vardt Carl Grafström, hvilken, efter att hafva lärt sin konst i Paris, år 1847 satte upp ett konditori i Qvidingska huset (nu försäkringsbolaget Nordstjernans) vid Fredsgatan och derifrån flyttade till Malmtorgsgatan.
De gamla sockerbagarbodarne förvandlades allt mera till konditorier och schweizerier. Så vardt också Sundbergs gamla sockerbageri vid Vesterlånggatan omskapadt till schweizeri. Den ursprungliga boden har sedan 1819 egts af hrr Sundberg, far och son, samt hör således med rätta till gamla Stockholm.
H. R. Berns, född i Stockholm af tyska föräldrar och uppfostrad i Wismar, satte jemte mecklenburgaren Eckert (nämd vid omtalandet af Novilla) på 1840-talet upp ett schweizeri vid Vesterlånggatan, i hörnet af Skräddargränd, men öppnade några år derefter ett eget, stort kafé i Kastenhofshuset, till venster i förstugan åt torget, och stannade der till dess huset skulle förvandlas till Hôtel Rydberg, då han, 1854, började med ett nytt kafé i den då icke ännu fullbordade Berzelii park, der källaren Berzelius nu är, och höll der i några år till dess »Berns salong» vardt färdig.
Dermed var man fullständigt inne i det nya Stockholm med dess storartade kaféer. De sista hit inflyttade schweizarne måste också följa med sin tid och sätta upp präktiga kaféer. Ett sådant öppnades omkring 1850 i det då nya Folckerska huset vid Brunkebergstorg af Camarch och Roffler, bägge från Graubündten. Men derefter var det slut med konditorinvandringen från Schweiz.
———♦———
