En annan zigenar-ras af rent inhemsk art, hvilken uppträder eller har uppträdt och illustrerat hufvudstadens gator och torg, är vestgöten, gårdfarihandlaren eller knallen (fig. 202). Numera begagnar han icke sitt gamla privilegium att gå omkring med Alingsås-manufakturerna, minnen från Alströmers och frihetstidens lysande dagar, eller sina egna inhemska tillverkningar och i köken på ett bordshörn göra sin affär. Men han har varit och har lemnat ett språk efter sig som kanske mer än fängelsespråket bär spår af ett kringströfvande lif. Det är icke många ord vi ega, och derför samt på grund af att de oss veterligt ej varit tryckta i Sverige, återgifva vi dem efter Eilert Sundt:
Baimel (hem); Balt (dag, i balt = i dag); Barel (år); Batla (natt); Beanius (nio), Beatius (tio), Beatrius (tre), Behsasius (sex) [dessa synas vara vanställningar]; Billing (skilling) [jmfr ziegenarspr. billing = en bit]; Birafius (fyra); Blakke (byxa); Bleide (tolfskilling); Blie (skjorta); Boia (dricka) [franska boire]; Bolkel (folk); Buaduns (du); Buflar (pengar); Byvaduns (sju); Byvatuns (tyg); Ekel (jag) [latin Ego]; Floing (vatten); Gjöl (länsman); Glisk (god); Grun (dålig); Gums (tull); Habēra (hafva) [latin Habere; Ekel Habērer = jag har]; Häkk (hus, herberge, stad); Hår (min); Håt (vacker); I borgons (i går); Imatin (timme); Kassat (gammal) [jfr kasserad]; Kax (två) [finska kaksi]; Kjakka (köpa); Klyppa (spisa); Krok (moder, käring); Kröle (flicka); Les (kött) [finska liha]; Luns (pojke); Mes (man) [finska mies]; Monsa (tala) [monsing = vestgötarnes hemliga språk]; Nabis (icke) [ziegenarspråk naben, noben]; Nasa (sälja) [nas eller nasare = kringresande vestgöte, grannas, d:o småländing]; Nons (god); Olabos (bord); Orvelt (Norge); Pan (bröd) [latin Panis]; Pikkus (tjuf); Pimma (mjölk) [finsk pümä]; Pirk (mössa) [zigen-pirka]; Primer (prest; prima = läsa) [ziegenarspr. primos]; Probis (knif); Pudder (smör); Rita (skrifva); Sanga (kyrka); Skene (aln); Skubba (gå) [tysk rotvälska: schuf dich = packa dig i väg]; Skuv (silke); Slett (åtta); Sletter (daler); Snurva (hundra); Stulpa (»skubba»); Stål (pengar); Tove (tusen); Trille (kärra, »trilla»); Tuve (hatt); Umtifen (femtio); Unskasvallet (Sverige); Vise (pass) [att visa fram]; Yx (en) [finska yksi]; Ytel (mycken, stor); Ånamons (månad); Örkel (fader).
Det är en ganska märklig inblick man får af dessa »knallarnes» vandringar kring land och rike, och det ligger icke så obetydligt af etnografiskt material i dessa sakförhållanden af deras gjorda språk, i hvilket man finner dels sjelfgjord rotvälska (efter viss formel), dels
