slottets terrasser, hvilken vi finna anlagd i det äldre Stockholm, var den redan förut af oss omnämda på den nedbrutna Svartmunkekyrkans grund och som egdes af Erik XIV:s lifmedicus Benedictus Olai. På 1626 års karta är den platsen tom och betecknas eitel Mark. Nu är den åter för länge sedan bebygd och intages af de hus hvilka ligga på Svartmangatan, midt emot Tyska brunnen. Äldre trädgårdar funnos dock qvar långt efter det den nyss nämde försvunnit, t. ex. Hans Gammals köksträdgård, vid n. v. Tyska Prestgatan, och den stora trädgård, der Indebetouska huset sedan bygdes, af hvilken, såsom vi redan förut omnämt, Trädgårdsgatan (i Staden) fått sitt namn.
Det var till malmarna som trädgårdsskötseln förvisades redan under den senare medeltiden. År 1430 finna vi konungens kålgård på Norremalm, der nu Kungsträdgården är belägen. Om denna trädgårds öden såsom förlustelseplats hafva vi redan meddelat det väsentligaste[1] och vilja här endast visa hvad som växte der under olika tider, från och med 1500-talet, ett exempel på hvad en trädgård i Stockholm då kunde frambringa. Räntekammarens räkningar innehålla åtskilliga upplysningar i det afseendet, och man finner att det ej var stor skilnad i alstrens mångfald i slutet af 1500-talet mot hvad som nu frambringas:
Summan uppå allt det som är lefvereradt af trädgården vid Stockholms Slott samt den Store Trädgården på Norremalm 1597:
Morötter, Palsternackor, Persiljerötter, Pepparrot, Rättikor, Rädisor, Hvit hufvudkål, Krus kål, Blad kål, Plantekål, Mejram, Tysk Salwia, Svensk D:o, Röd lök, Gröne Ärther, Persilje, Pürr lök, Mynta, Kumil, Dill, Laktuk, Krassa, Dragonn, Silleri, Päron, Körsbär, Plommon, Sylte Gurkor, Ärtschockor samt Johannes-Bär, — Isop, Krysemynta, Åbrodd, Cardebenedictij, Reliss.
Till Apoteket: Rosor, Fenkål, Flederblommor, Borassij, Hvita liljor.
År 1612, då trädgården var 50 famnar lång och 30 famnar bred, funnos der »24 päronträn, lika många äppelträd, 20 plommonträd, 12 körsbärsträd; item några hylleträd (fläder-) uti öster-vrån; item vid kryddsängarne vinbärs- och rosenbuskar».
År 1616 skickas från trädgården meloner till enkedrottning Christina.
Under Christinas regering förföll trädgården. Whitelock finner den år 1654 vara af sex eller sju acres vidd »omgifven med ett träplank och afdelad i gångar, som större delen voro gröna och illa hålda. Få blommor voro der att se och större delen af dem mindre rara tulipaner. På sidorna voro alléer af almträn, men inga fruktträn».
- ↑ Sid. 96.
