af 133 man, med öfver- och underbefäl, jemte spel. Högvakten var då i gamla rådstugan vid Stortorget och flyttades sedan till det nya rådhuset. År 1761 inrättades en särskild eller »separationsvakt», som underhölls af bemedlingskommissionen. År 1809 omorganiserades kåren, och 1833 uppgjordes nytt förslag till stadens militärkompani och brandvaktsinrättning, då de gamla brandvakterna med sina saxar afskaffades och en trupp bildades under namn af Stockholms stads militärkår. Denna plan stadfästes genom kungl. bref af 1835, och kåren började sin tjenstgöring den 1 Juni samma år samt stäldes under öfverståthållare-embetets omedelbara tillsyn och vård.
Det var denna bevakningskår och dess föregångare som från gamla tider kallades »korfvar», ett namn som begagnats för motsvarande ändamål äfven på andra ställen, inom och utom Sverige, men hvars grund vi icke kunna uppgifva. Stadsvaktens högvakt bar namnet »korfkitteln». Dessa »korfvar» användes att inom Stockholm föra manliga fångar, under det att »separationskarlarne» (»siffrationskarlarne») hade den qvinliga fångtransporten sig anförtrodd, och på folkspråket kallades »paltar». De äro kända redan från Bellmans tid. Det var en sorglig syn att dagligen skåda manliga och qvinliga fångar som fördes genom hela staden, från eller till polisen och domstolarna samt mellan de i olika stadsdelar belägna fängelserna. Vi visa här huru »paltarne» togo sig ut (fig. 221) i slutet af förra århundradet och långt in i det nu varande, i den uniform som stadgades för dem på 1790-talet-och hvilken med några förändringar, synnerligen hvad benkläderna vidkommer, begagnades
