Sida:Georg Bogislaus Stael v. Holstein 1854.pdf/105

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

97

nan kort fullborda Staels förening med det föremål han älskade? Efter fröken Horns försvinnande, hvad har jag väl för skäl att bry mig om honom? Hvad gör det mig om han vistas i Kasan eller här? Jag har verkligen ingen lust att lågga mig i edra landsmäns, de otacksamma svenskarnes öde; ty som jag funnit, blir harm och otack lönen derför; och jag ber er icke mer besvära mig med förböner för en person, hvars öde hädanefter icke kan vara mig annat än fullkomligt likgiltigt.

Efter denna afgörande förklaring, stod Hysing några ögonblick liksom förstenad.

— Det är då ert allvar, att ni icke värdigas använda ert ädelmod till den olyckliges räddning, att ni vill låta honom förgås hellre än att begagna ert inflytande?

— Min herre! — Jag frågar er ännu en gång: Hvad har jag med denne eder landsman alt göra? Och jag hoppas att ni skall finna obefogenheten af er begäran och det besvär som deraf skulle falla mig till del.

— Barmhertige Gud! — sade Hysing och lyfte sina ögon emot himlen — han skall då omkomma! Det är din vilja, emedan du sluter hvarje bröst för barmhertighetens känslor.




14 Kapitlet.

Innan vi gå längre i vår berättelse, vilja vi här stanna några ögonblick. För att kasta en blick in i Natalias hjerta och göra oss bekanta med dess historia och de känslor, som der kämpat allt sedan kärlekens gnista börjat verka i dess brännbara elementer.

I en själ sådan som Natalias måste den naturenligt bryta ut i en härjande låga, och taga alla andra känslor under sitt välde, hvilket också blef fallet, intill den stund den kritiska vändningspunkten inträffade, som afgjorde dess brytning.

Som sträng taktiker hade Tschammer, för att bereda framgång åt sin eröfring, genom undanrödjandet af de hinder dem han, trots alla Naddins föregifna beräkningar och iakttagelser, alltid fruktade, troget och hemligt underblåst Natalias böjelse för Stael, och smickrat hennes fåfänga med föreställningen om hans tysta dyrkan, under det han arbetat på den plan, hvars lyckliga genomdrifvande han ofelbart trodde sig uppnå genom den öfverraskande manöver vi sett honom använda den sista aftonen på Gortschin.


7