80
jade röra sig och dallra, och mellan de uppslagna spjelarne skymtade en hvit gestalt.
Staels hjerta sade honom hvem det var som rörde sig derinom, och en namnlös känsla bemäktigade sig honom.
— Misstror ni mig ännu, eller skola vi fortsätta våra rôler, och styra dit upp i hamnen?
— Jag följer. — En Gud har sändt dig.
Som en liten rännil i bottnen på en flod, trängde dvergen sin väg fram genom menniskomassan, till en af palatsets sidoportar, den han öppnade för Stael, som tätt följde i spåren. Genom denna förde han honom, genom en labyrint af mörka hvalfgångar och trånga vindeltrappor, till en liten korridor, i hvars slut befanns en dörr. Här stannade han och sade:
— Klappa på och ni skall sjelf vidare förskaffa er tillträde. Men glöm icke att lyda signalen till återtåg, som jag vill gifva er i lagom tid att ej bli ertappad. — Och med dessa ord drog han sig hastigt tillbaka.
Stael stod ett ögonblick förstenad. Han bäfvade, han darrade, men det var af en ljuf, namnlös känsla, skild från all slags fruktan, men dock full af all slags oro. Han tänkte på dessa lyckliga drömmar, som, förvillande oss med sina skenbarheter af sanning, skilja oss från alla verklighetens bittra erfarenheter, men sluta med att lemna oss åt deras fulla inflytande, och han trodde sig nästan bedårad af en sådan. Han tvekade om han vågade vidröra dörren, för att icke skingra den ljufva villan, och likväl kunde han icke afhålla sig derifrån. Han hörde den sakta knackningen derpå af sin egen hand, utan att den väckte honom och såg i nästa ögonblick Ingeborg sjelf, utan att verkligheten ryckt hennes bild från hans tjusta öga.
12 Kapitlet.
Vi vilja icke försöka skildra den första förtjusningen af detta återseende som Naddins tacksamhet och — låtom oss gerna tillstå det! — naturliga böjelse att blanda sig i andras angelägenheter och göra sig vigtig genom sin slughet, förskaffat våra unga älskande. Det var en lika stor öfverraskning för Ingeborg som för Stael, emedan allt, såsom vi sett, vid dess verkställighet berodde mera på slumpen än på en plan, möjlig att beräkna på förhand. Vår lilla dverg, som visste att Ingeborg
