Sida:Gift (sv).djvu/36

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


3.

Vid halfårsexamen fick Abraham flytta upp ett par nummer, men allt Marius’ latin kunde ej hindra, att den lille professorn rakade ända ned förbi Morten baksträfvare och blef ultimus på kuppen.

Läraren i matematik sade till och med, att om han ej nästa termin gjorde alldeles utomordentliga framsteg, skulle han få sitta qvar och ej komma upp i fjerde latinklassen.

Abraham var långt ifrån flitig, men det hjelpte, att han hade satt sig i sinnet att dra Marius med; och som han hade lätt för att fatta, var det nog för honom att han genomgick lexorna en gång. Marius deremot måste läsa, ända ifrån det han slapp ur skolan och tills han gick till Abraham, mången gång efteråt också.

Deras klassiska utbildning hade nu kommit derhän, att de hade latin nio och grekiska fem timmar i veckan. De hade öfvergifvit Fædrus och Cæsar för att förfriska sin själ med Ciceros tal om ålderdomen. Och sedan deras unga tungor böjts till andra klassen af verberna på mi efter