5.
Ugglorna bodde i det skulpterade löfverket rundt omkring de höga spetsbågade korfönstren i domkyrkan och i de fyrkantiga muröppningarne uppe i tornen.
Ljudlöst hade de flugit i sex hundra år mellan kyrk- och klosterfönster, från skorsten till skorsten, genom portar och hål och i långa, trånga korridorer, der de mötte lärda män i filtskor med böcker och pergament.
I storm och mörka nätter hade de sutit på stenarne framför det lilla bågfönstret, der det var en ljusstrimma; och deras vilda skrik hade kommit den bleke mannen der inne till att korsa sig och lyfta ögonen från det dunkla stället hos Tacitus upp mot krucifixet på den hvita väggen.
Men krucifixet blef nedrifvet och stoppadt i säck; i de långa korridorerna och uppåt slitna vindeltrapporna flyktade rädda munkar, och in stormade skinnklädda män med blodiga yxor, ransakade kistor och bänkar, samlade silfverbägare och heliga kärl, drogo fram munkarne och
