nyare och ganska simpel, förfärdigad af sandsten år 1690, och föreställande Kristus på korset, Moses och en Evangelist i fristående bilder mellan 2:ne sandstenspelare, hvilka uppbära öfverdelen, som med Konung Carl XI:s krönta namnchiffer är utsirad. I anseende till kyrkans värdiga och vackra karaktär i öfrigt, skulle man önska, att den fordna altarprydnaden ännu funnes qvar, och mer än troligt är, att den kunnat täfla med Moderkyrkans i Burgs dyrbara altarskåp, som medelst sitt fina och yppiga snidverk, sin rikedom på bilder och sina rätt vackra målningar på krit- och guldgrund, är ett beundransvärdt minne af Medeltidens bildsnidare- och målarekonst. — Om predikstolen, från år 1723, och tornklockan, omgjuten 1786, är intet märkligt att förmäla.
Så delvis förändrad, som inredningen än är, har dock det inre af kyrkan en prägel af ålderdomlig vördighet, som lifligt anslår.
Vi komma nu till den på Säve's 3:dje tafla, afbildade
Södra Portalen.
Denna portal och dess bihang af storartadt bildverk måste i hög grad fängsla åskådarens uppmärksamhet. Man måste beundra den vackra och rika gotiska anordningen i dess helhet, och vid beskådandet af alla detaljerna nästan häpna för den inbillningskraft och konstflit, som här slösat med så många tankar och bilder. Också torde bland de talrika gotländska kyrkoportalerna, af hvilka de flesta äro ämnen till sköna taflor, Stånga-portalen vara den yppersta klenoden.
Denna perspektiviska portal är vidpass 7½ aln bred, och dess djup är 2⅔ aln, Sjelfva dörr-öppningen är 7⅛ aln hög och 2¼ dito bred, och slutar upptill med en spetsbåge, sammansatt af sex utåt böjda halfcirkelbågar, mot hvilka i sjelfva dörrfältet sex andra inåt böjda, upphöjda och vid föreningspunkterna med knoppar smyckade halfcirkelbågar bilda motsvarighet. Den (för åskådaren) högra dörrposten är prydd med sju rikt utarbetade klöfverblads-bågar; den venstra posten är utan prydnader. På hvardera sidan om dörröppningen i side- eller anslags-muren stå fyra smärta och lätta kolonner, hvardera 5¼ tum i genomskärning, mellan rätvinkliga pelarhörn. Foten till dessa sidopelare är 4¼ aln hög, och kapitälerna en aln och en tum höga.
Dessa synnerligt fint arbetade kapitäler bilda i figurer ett sammandrag utaf förra delen af Nya Testamentets heliga historia. Till höger föreställas: Marias Bebådelse, Marias och Josefs omfamning (den obefläckade Aflelsen), Jesu födelse och de Vise männens tillbedjan. Till venster: Betlehemitiska barnamordet, Jesu frambärande i templet och Flykten till Egypten. Hvardera af portalens yttre hörnpelare är, på dess 3:ne sidor, genom listverk afdelad i 2,:ne taflor, och på framsidan är i hvarje tafla, uti låg upphöjning en med knoppar, löfverk och tinnar sirad baldakin (gafvelprydnad) uthuggen, inne i hvilken synes en bröstbild. Dessa bröstbilder föreställa: en Kung med krona på hufvudet och bila i handen; en Biskop med ena handen lyftad till välsignelse samt bok i den andra; en Munk med tonsur, och en Nunna i dok. Dessa fyra taflor framställa således den verldsliga och andliga styrelsens samt klosterlifvets båda representanter. Hörnpelarnes utsidor äro, liksom framsidorna, afdelade i taflor, af hvilka enhvar är smyckad med spetsbågiga sirater.
På dörrfältet, öfver ingången, och innanför de 4 spetsbågarna, som bilda dess betäckning och som hvila på kolonnerna i anslagsmurarna, synas i fem afdelade taflor, följande halft upphöjda figurer: öfverst Frälsaren och den Heliga Modren, uti rikt veckade drägter, sittande på en praktstol, och på sidorna derunder fyra figurer som bära följande sinnebilder: den ene Kalken, den andre Paténet (eller Oblaten), den tredje Svärdet, och den fjerde Nyckeln och Boken.
På portalens nyssnämnda hörnpilastrer hvilar en gafvel eller frontispice, hvars yttre sneda linier upp emot spetsen bilda en kort rak afsats, hvarigenom gafvelfältet fick större utrymme för de tillämnade figurerna. Vid dessa gafvelliniers början uppskjuter på hvardera sidan en smärt och vacker, med rosetter, klöfverblad och fördjupade fält smyckad pinakel (litet torn). Under pinakeln till höger synes figuren af ett nedhukadt troll; det motsvarande trollet under venstra pinakeln är bortslaget. Uppe i sjelfva gafvelfältet, öfver spetsbågarna, synes Frälsaren med Segerfanan, uppstigande ur grafven, vid hvilken de romerske krigsknektarne, i miniatyr afbildade, ligga neddignade, allt i upphöjdt arbete.
Sjelfva kyrkdörrarna äro ganska märkliga och vackra. Deras väl smidda jernbeslag bildar fem från hvardera sidan mot hvarandra utgående bladrika grenar, i prydlig ordning. I bredd med det stora nyckelhåls-beslaget, på ingångs-luckan, finnes en stjernformig plåt, vid hvilken en ring är fästad till handtag. Venstra dörren har dessutom sin särskilta märkvärdighet. På densamma hänger nemligen ett aln-mått af jern, i hvars handtag är inlagd en messings-remsa, som bär följande inskrift:
“Hitta ier reta gota aln”
d. v. s.: detta är rätta Gotlands-alnen. Denna aln, afdelad i 4 qvarter, är 13- tum kortare än nu brukliga alnmåttet[1].
- ↑ En dylik aln finnes ännu på Stordörren till Hemse och Norrlanda kyrkor, och har funnits på flera. — Om bruket att på dörren till offentliga byggnader uthänga en dylik måttstock, har författaren läst någorstädes, att »Konung Carl XI stadgade, att alnen skulle rätta sig efter Rijholms-alnen» (— fastställd redan på Norrköpings Riksdag, 1605 —) »som var inslagen i Stockholms Rådhusdörr». —