Sida:Gotland och wisby i taflor.djvu/63

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
9


IV. S:t Catharina,
Franciskaner-klostrets Kyrka.

Franciskaner-huset i Wisby intager i den skandinaviska klosterhistorien en ganska förnämlig plats för sin höga ålder — troligen har det varit det äldsta i Sverige[1]) —, för sitt betydliga bibliothek, för derstädes förda och till våra dagar bevarade dyrbara historiska »Annaler», samt icke minst för sin stora och praktfulla kyrka.

År 1233 bosatte sig Franciskaner i Wisby, och derifrån spridde sig denna munk-orden till Söderköping (1235), Skara (1242), Upsala (1247), Enköping (1250) och Stockholm (1260).

Af deras kloster i Wisby, beläget i sjelfva medelpunkten af staden och invid stora torget, finnas endast några få hvalf qvar; dess i ruiner qvarstående kyrka har mot söder varit sammanbyggd med klostret, om hvars omfång och inredning intet är bekant. Att dess byggnader, kyrkogård och trädgård omslutit den ännu i dag s. k. »Klosterbrunn», är emedlertid troligt; och grofva grundmurar och hvalfrum uti de närbelägna husen antyda fordna tillhörigheter till klostret.

Alldeles invid södra kyrkmuren finnes qvar ett kloster-rum, 26 alnar långt och vid pass 8 alnar bredt, med mot öster qvarsittande spetsbågigt hvalf, och med förstörda fönster mot öster och söder, flera nischer och 3:ne dörröppningar (deraf 2:ne tillmurade) troligen till läktare inne i kyrkan, samt en trappnedgång i sjelfva kyrkmuren. Under detta hvalf är ett annat, till hälften under jorden, vid pass 7 alnar djupt, med spetsbågigt hvalf och prydt invändigt af vackra hvalf-fötter, till hviiket hvalf en trappa, lika bred som hvalfvet, från vester leder ned; äfven detta hvalf, hvars fönster-öppningar mot öster äro förstörda, har till kyrkan haft flera ingångar, af hvilka 2:ne sedan blifvit tillmurade. Sydsidan af dessa på hvarandra byggda hvalf är numera höljd af vinrankor. — Uppe på den mycket ojemna södra kyrkmuren synas många spår efter fordom vidbyggda hvalfhus; grofva hakstenar i flera linier till uppbärande af takstockar sitta der, och vester om ofvannämnda hvalf, ett par alnar från marken, synas konsoler samt i sjelfva muren fördjupningar efter vid dem fästade rundbågshvalf, som troligen tillhört den klostergång eller »Ambitus», om hvilken det i klostrets »Annaler» heter, att den år 1443—45 blef iståndsatt och värdigt prydd med glasfönster. I samma »Annaler» omtalas vidare, såsom delar af klostret, ett Sommar-refectoriumedificium refectorii estivalis»), der munkarne åto tillsammans, färdigt år 1403 genom klosterbrödernas försorg; ett »Södra Dormitorium» eller sofrum, till hvars tak år 1409 erhölls en testamentarisk gåfva; ett »nytt hus» vid klostrets östra sida, uppfördt 1419, samt ett »nytt Bibliothek» uppbygdt 1442. — Vid kyrkans sydvestra hörn sträcker sig mot söder en inuti hvälfd, i sednare tider till hvarjehanda förvaringsrum inrättad byggnad, 51 alnar lång, 13½ bred och omkring 10 alnar hög till foten af det i sednare tid tillkomna tegeltaket, med 3:ne tillmurade fönster i södra gafvelmuren; denna byggnad har dock icke någon portöppning till sjelfva kyrkan, ej heller någon arkitektonisk märkvärdighet.

Att Franciskanerna i Wisby varit särdeles ifriga i sitt åliggande kall såsom Tiggare-munkar, synes ej blott af anteckningar i deras »Annaler» om erhållna talrika gåfvor och testamenten, och om särskilta beskickningar för allmosors insamlande äfven till länderna öster om Östersjön, om derstädes erhållna gåfvor samt gifvarnes och gifvarinnornas namn, titan ock af storheten af den kyrka, de förmådde bygga och underhålla, af Bibliothekets rikedom, och af de förråder utaf helgedomar (reliker), lösören och penningar, samt jordbesittningar, som de sig förvärfvat — ehuru det enligt Ordens stiftelse-urkunder var dem uttryckligen förbjudet, att ega eller förvärfva fastigheter, räntor eller några slags inkomster: tvertom skulle de, som till tecken af deras officiella ödmjukhet hette »Fratres Minores» (de mindre bröderna) och »Barfota-munkar», lefva endast för dagen af de frommes allmosor. Nämnda ursprungliga förbud, som äfven gällde Dominikanerna, fick emedlertid i de följande tiderna opåtaldt öfverträdas. Hvilka inkomster Franciskaner-klostret i Wisby egt, synes ock deraf, att det kunde lemna penningförsträckning åt en af sin tids mäktigaste män, Herr Ivar Axelsson Tott, hvilken år 1455 efterträdt sin broder, Herr Olof Axelsson såsom Befallningsman på Gotland. När nemligen Herr Ivar år 1466 skulle hålla sitt bröllop med Konung Carl d. 8:de Knutson's dotter Magdalena, fick han af klostret låna 300 mark silfver reda penningar, och lemnade såsom pant derföre två stora åkrar och s. k. Gråbo-hage med tillägor, äng och betning och allt annat, både vått och torrt, som dertill hört. År 1483 öfverlemnade Herr Ivar åt klostret till evärdlig ego de pantsatta lägenheterna såsom valuta för skulden, och i hvad dessa uti värde öfverstego lånesumman, det gaf han till klostret för sig, sina föräldrar och alla kristna själar, och Herr Ivars måg Herr Arved Trolle till Bergqvara lemnade år 1498 i särskilt bref sin stadfästelse å nämnde gåfva.

Wisby-Franciskanernas bibliothek prisas i Medeltidens krönikor såsom det rikaste i Sverige, och anses hafva egt 2000 gamla Codices utom ett stort antal nya[2]). Bland dess handskrifter nämnas flera i »Annalerna», såsom

  1. Reuterdahl, Sv. Kyrkans Historia, II: 2, sid. 510 o. följ.
  2. Se härom: Wieselgren, Sv. Sköna Litt., 2: sid. 226.
3