30
Gotland) icke blott iståndsätta hospitals-byggnaderna, utan ock invid dem, på 20 alnars afstånd söder om den äldre kyrkan, uppföra en ny hospitals-kyrka, vanligen kallad »Helige-Ands-kyrkan den mindre», af hvilken på Linnerhjelm's år 1804 gjorda aftcckning ruiner synas, som sedan dess alldeles hafva försvunnit.
Vi skola nu betrakta de vackra, vördiga, utomordentligt märkliga lemningarna af den större och äldre Helige-Ands-kyrkan — en oktogon (åttahörning) i tvenne lika stora våningar, med en i nedra våningens plan mot öster vidfästad och för begge våningarna gemensam, aflångt fyrkantig chorbyggnad. Hvardera våningen har varit inrättad till särskilt gudstjenst, men högaltaret har varit gemensamt för båda. Denna åttkantiga dubbelkyrkas grundplan är icke strängt regelbunden, utan i sin östra hälft något sammantryckt.
Nedra våningen eller Underskeppet (som ligger ofvan jord, således ingen Krypta) har invändigt i tvärlinie, uti norr och söder 24 alnar; i öster och vester deremot blott 21 alnar 22 tum. Triumfbågen, hvars mur är 2 alnar 15 tum tjock, har en bredd af 71⁄6 aln; på dess norra och södra framsidor finnes, der sjelfva bågen begynner, en framspringande list som icke fortsättes på dess östra och vestra sidor. Denna båge är den enda spetsbågen i underskeppet, och bildar en stark kontrast mot öfverskeppets midt deröfver bygda, rundbågiga triumf- eller chor-båge. Denna sednare har säkert slutit sig till chorets längesedan fallna hvalf, och deraf fått sin form. Choret kan anses hafva varit vidpa.ss 18 alnar högt under hvalfvet; dess längd är 125⁄8, aln, och den, såsom det af leniningarna tyckes, nästan mer än halfcirkelformiga (hästskobågiga) Altar-rundelns (Absis) djup är 4½ och dess bredd 8½ aln. Hela invändiga längden af skepp, chor och altar-rundel är 412⁄3 aln På hvardera sidan om altarplatsen finnas i hörnmuren 2:ne Sakristior och Celler, den ena öfver den andra, och hvardera sparsamligen belyst af en i östra muren anbragt, endast några tum bred, ljusöppning. Den nedra på norra sidan hade på 1830-talet blifvit oskickligt reparerad och inredd till bisättnings-rum för lik från det närbelägna Lazarettet; den öfra på samma sida är mycket förstörd och öppen mot söder och vester. På södra sidan har den nedra cellen nyss varit inredd till förvaringsrum, den öfra deremot, hvars fina ljus-öppning har formen af ett latinskt kors, är oförändrad; dess höjd är 4½, dess södra vägg mäter 5½- och dess östra 33⁄4 aln: en liten vindeltrappa, 21 tum bred, med 11 steg, leder dit från den nedra cellen. Den motsvarande norra cell-trappan är förstörd. Uppöfver dessa öfra celler tyckes en tredje cell-våning hafva varit: på södra muren synas lemningar af en hvälfning, och såväl på denna som på östra muren finnas små ljus-öppningar.
Öfver chor och altar-rundel hafva hvalfven längesedan nedrasat: dagens fulla ljus faller in i det våldsamt förstörda templets heligaste del, der nu gräs och buskar gro på mark och murar.
Prestdörren å chorets södra vägg är i sednare tid tillmurad: den är 17⁄12 aln bred, 4 alnar hög; invändigt stickbågig, men utvändigt med rätvinkligt och midt på öfverstycket rundbågigt dörrfält med vackra lister, hvaröfver en rundbåge hvälfver sig. — I norra väggen är ett omkring 18 tum bredt, knappt 3 alnar högt, på 7 alnars höjd från marken sittande rundbågigt fönster; ett dylikt, i den runda altarväggen, är omkring 1 aln bredt, 3 à 4 alnar högt; i södra väggen hafva 2:ne, i äldre tider tillmurade mindre fönster blifvit ersatta af ett äfvenledes rundbågigt, 1½ aln bredt, 6½ aln högt, på 7 alnars höjd från marken sittande fönster. Af altaret finnes intet spår: bakom detsamma i muren äro 2:ne små fyrkantiga fördjupningar, troligen till altarkärlens förvaring. —
I Underkeppet uppbära 4 åttkantiga, 7 alnar höga pelare hufvudbågarna och hvalfven. Dessa pelare äro 191⁄4 tum i hvar sida; hafva enkla, släthuggna kapitäler och baser; de qvadratiska fotstyckena äro 22⁄3 aln i längd och bredd. Hvarje pelares både kapitäl- och fot-stycken äro (utom ett af fotstyckena) af en enda sten. Oaktadt dessa pelares korthet, har ett väl beräknadt förhållande mellan skaft och öfriga delar här aflägsnat allt dvärgaktigt tycke, likasom man icke vid anblicken af underskeppet i dess helhet bemärker det nedtryckta och källar-lika, som gör Kryptorna så obehagliga. Det intryck af större frihet och lätthet, man här röner, förklaras af det vackra förhållandet mellan bredd och höjd. Mellan de två, pelarne mot söder är en bredd af 7 alnar 23 tum; d:o d:o mot vetter 8 alnar 11 tum; d:o d:o mot norr 73⁄4 aln och mot öster 8 alnar 13 tum. Rundbågar förena de 4 pelarne; deremot i de smala hvalfven mellan pelarne och yttermurarna, der bågarna hvila på kragstenar i oktogonens hörn, närma de sig till spetsbågar och få derigenom utseende af större höjd. Detta är kanske orsaken att man anbragt en smal tvärlist något öfver bägarnas utsprång både från pelarne och kragstenarna, då man derigenom likasom ryckt bågens begynnelse litet högre upp. Mot vester har en del af hvalfvet nedrasat, och öppningen är med plankgolf betäckt. I midten af medlersta hvalfkupan finnes en åttkantig öppning, 3½ aln i tvärlinie, och prydligt omfattad af en listprydd stenkarm. På hvardera af oktogonens nordöstra och sydöstra sidor finnes en inrundad Altar-nisch, 61⁄3 aln bred, 21⁄6 aln djup; i den sydöstra nischens södra rundning är nedtill ett litet murskåp med spetsvinklig betäckning, och i nordöstra nischens östra rundning ett fyrkantigt sådant, hvaruti altarkärlen troligen varit förvarade. I hvardera af dessa altar-nischer sitter ett rundbågigt fönster, 11⁄4 aln bredt, 4½ aln högt och 4 alnar ofvan
