I muren gjordes (minst) 6 spetsbågiga portar (oberäknadt de förut nämnda
å vestra sidan), af hvilka de 3:ne Stadsports-tornen äro synnerligen
befästade: utom dubbla portar, krenåer och pil-hål, hafva de utvändigt
fallrännor för gallerverk som nedsläpptes till portens ytterligare skydd. Äfven
några af de öfriga tornportarna halva utåt fallrännor.
Att de höga tornen icke tillhört den i 1:a perioden uppförda lägre muren, tyckes bevisas deraf, att dessa torn visa sig till sin nedre och större del vara byggda emot ringmurens långsida, liksom emot något förut befintligt, och utan någon förbindning dermed; vidare äro några torn, t. ex. det 1:a, 2:a och 3:e från Norderport vester-ut, Och det 1:a från Österport norr-ut, byggda så, att (på hvartdera stället) hälften af en i den äldre, ursprungligen lägre muren befintlig, vid murens påbyggnad tillmurad krenå af ena tornsidomuren bortskymmes. Några af de små Hängtornens, på norra och östra sidan, krag- eller bär-stenar äro också, såsom utifrån tydligen synes, infällda uti gamla krenåer.
Till en tredje period hörer säkerligen anläggandet af Skansar åt landsidan, af hvilka numera endast 3:ne återstå, såframt man icke vill anse såsom skans äfven den å östra sidan varande rektangulära, i sednare tid förändrade och takbetäckta utbyggnad, som vanligen kallas »Tjärhofvet»; men denna byggnad, som har mot söder en (tillmurad) rundbågig port, kan möjligen hafva varit ett torn. Nyssnämnda skansar hafva breda styckegluggar såsom för eldvapen (kärrabyssor).
Till en fjerde period (1411 —1460-talet) kan uppbyggandet af Wisborgs Slott räknas.
Till hvilken af dessa perioder anläggandet hörer af de tredubbla fästningsgrafvarna långs norra mursträckan, och vallarna (ännu i dag »Palisaderna» kallade) söder om sydvestra muren och slottet, långs stranden, är svårt att bestämma. — Af de förra (som vanligen kallas »Nordergrafvarna») visar ännu den yttersta temligen tydligt den af kalksten murade grafkanten, hvilken i de andra rasat och nu ligger dold under de rundade, gräsbevuxna vall-ryggarna. På sidorna af den innersta grafven synes rnidt framför ett par tornportar murstycken, liksom hvalffötter eller stöd för broar eller vindbryggor.
Murens längd åt landsidan uppgifves till 3,600, och åt sjösidan omkring 2000 alnar. De höga jordfasta tornen åt landsidan stå på ungefärligen 130 alnars afstånd från hvarandra. Stadens hela, af murar fordom omslutna areal är vidpass 135 tunnland.
Att här med omständlig beskrifning följa den långa muren och redogöra för alla dess karakteristiska delar, alla dess portar, hvalfbågar, skyttebankar, skottgluggar och toppstenar, för alla dess Hög- och Häng-torn, skansar och grafvar, skulle erfordra större utrymme än här kan bestås, och skulle för flertalet af läsare blifva alltför enformigt och tröttande. Derföre må endast i allmänhet nämnas:
Högtornen stå med hela sin plan i och utanför ringmuren, på det att man från dem bättre skulle kunna bestryka fältet; de flesta äro blott till deras grundplan fyrkantiga, men blifva sedan (öfver nedra fjerdetlelen af tornets hela höjd) utåt femsidiga, eller tydligare: visa i planritning hälften af en åttkant. Några äro alltigenom fyrkantiga; ett enda torn är utåt rundadt. De äro inåt staden öppna, med undantag af några få, hvilkas bottenvåning är stängd af en låg mur eller hvälfd port; några få äro slutna på alla fyra sidor; andra halva i sednare tider fått den fjerde sidan tillmurad och blifvit till Kronans eller enskiltes bruk inredda. På mursprång fordom hyllande golfbjelkar hafva afdelat de flesta tornen i 4 à 5 våningar.
Såsom representant för de jordfasta, höga tornen välja vi å norra mursträckan det intill Norderports-tornet närmaste: det är fyrkantigt i bottenvåningen och får sedermera formen af en half åttkant; har varit deladt i 5 våningar, af hvilkas mellanbottnar några multnade; golfbjelkar qvarsitta. Bottenvåningen, som varit stängd inåt staden, är invändigt 6½ aln bred och 8 alnar djup: sidomurarna äro 3½ aln tjocka. I kvar je våning finnas fem smala skottgluggar eller pil-hål: dessa äro utåt 1⁄4 aln, inåt 4 aln 14. t. vida, och 1 aln 22 t. höga. Öfverst har tornet 5 breda, rektangulära krenåer. Stadsmuren på sidorna om tornet har upptill oskadade qvar sina kantstående, sammanlutade toppstenar, och murens insida visar en rad af hål efter de bottenstockar som, från torn till torn, burit Väktaregången. Tornets höjd är omkring 35 alnar.
Såsom representant åter af Hängtornen må det numera enda, som af detta slag finnes qvar på norra mursträckans ursprungligen 4 kängtorn närmare beskådas. Det lutar redan betydligt utåt, men har ännu icke mäktat kullväga muren. Det är 81⁄4 aln bredt, med 1 alns tjocka sidomurar, hvilka med endast 21⁄4 aln öfverstiga sjelfva ringmuren, som här är inåt staden 113⁄4, men utåt vallgrafven 133⁄4 aln hög. Tornet har öfverst 4 breda rektangulära krenåer, och derunder i muren en mycket smal skottglugg. Uti det inåt öppna tornet har varit golfbotten, som troligen stått i förbindelse med Väktaregången. — I allmänhet hafva dessa Hängtorn utåt antingen 3:ne vinkelräta mursidor eller, såsom det ofvannämnda, endast nedtill 3:ne, men upptill 5 inur-sidor. Alla hänga de dristigt och prydligt tvärsöfver murens öfversta del, och framskjuta från den både in- och ut-åt. På yttre sidan hvilar tornet på en rund- eller spets-båge, som stödjes af 2, stundom 4 halfrunda, på hvarandra lagda, nedåt allt kortare kragstenar.
