Sida:Grannarna 1927.djvu/219

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
215

liga släkten frodas! En svärm av kusiner av alla åldrar mötas nu här. Duskaper, vänskaper knytas. Hela staden är i rörelse. Här blir en mängd baler och förlustelser i fil av guldbröllopet. Även ma chère mère vill ge ett stort gästabud. Jag kommer väl icke att se mycket av denna härlighet, ty jag får lov att hålla mig stilla, men jag skall hålla den glada högtiden i hjärtat.

Bruno är nu vid ojämnt och dystert lynne, och glädjen har slocknat i Serenas blickar. Ack!

Fröken Hellevi Husgavel är ovärderlig för Dahlska huset vid detta tillfälle, som råd och hjälp. Hon har övertagit anordningen av tablåer, som de gamla Dahls skola överraskas med. Hon går till råds med lagman Hök, och de drapera, eklärera, diskutera (disputera litet emellanåt), arrangera m. m., och jag är viss på att vi få se något vackert. Det blir en stor folksamling hos Dahls om aftonen på den stora dagen. Det är rätt så. Denna fest bör firas lika offentligt och högtidligt, som det första bröllopet bör hållas stilla och blygsamt. Där går man ombord för att segla över ett hav, där ofta vind och vågor äro stormiga; här åter (vid guldbröllopet) har man fullbordat resan, lupit i hamn och kan tryggt hissa segelflaggan.

Ma chère mère kommer in till festen, och jag får glädjen att behålla henne hos mig över natten. Själv skall jag bränna kaffe, för att kunna få utmärkt god den dryck, hon framför allt älskar.


Den 21 januari.

Evad du må hålla på med, Maria, om det är sista hoptagningen av en strumpa, eller första ordet av en komplimang, eller ögat på ett porträtt, eller en roman av Bulwer, eller ett samtal över odödligheten med B., eller ränningen av en väv, eller uppkokningen av en citronkräm, eller svaret på ett friarebrev, så lämna på stunden alltsammans