Hoppa till innehållet

Sida:Grannarna 1927.djvu/272

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

268

Dessa goda människor och grannar! De ha från alla håll skickat till mig blommor och geléer och goda saker. Serena har systerligt vårdat mig under hela denna tid. Hon är lugn, god, deltagande, med ett ord lik sig själv, och synes bära till Bruno en kärlek för innerlig, för djup, att kunna yttra sig i ord. Min Maria, jag bjuder dig till fadder åt lilla björn. Lars Peter skall han heta. Ma chère mère vill själv bära gossen till dopet. Hon var här dagen efter hans födelse och lade en vacker gåva på hans vagga. Hon talade med mig om vad jag överstått och sade glatt: ”Nå, det är därmed, som med livet, när ändan är god, så är allting gott!”

Nej björn! mitt papper, min penna! Ack, den ohygglige björn…