218
stängd efter dem, nalkades Bussy baronen och bugade sig djupt för honom.
— Herr baron, sade han, ni har nyss i min närvaro anklagat en furste, den jag tjänar, och ni har anklagat honom med en häftighet, som nödgar mig att begära en förklaring. Gubben gjorde en rörelse af förakt.
— O, jag ber, misstyd ej mina vördnadsfulla ord; det är med det innerligaste deltagande, med den lifligaste önskan att kunna mildra er smärta, som jag ber er, herr baron, att meddela mig alla enskildheter af den sorgliga händelse, ni nyss omnämnde för grefven och grefvinnan de Saint-Luc. Låt höra: förhåller sig allt verkligen så, som ni tror, och är allt hopp förloradt?
— Min herre, svarade gubben, jag hoppades verkligen ett ögonblick. En högsinnad och rättskaffens ädling, grefve de Monsoreau, älskade min stackars dotter och intresserade sig för henne.
— Grefve de Monsoreau! Skulle ni vilja säga mig, hurudant hans uppförande varit i denna sak?
— Ack, hans uppförande var ädelt och värdigt, ty Diana hade afslagit hans hand! Det oaktadt var han den förste, som underrättade mig om hertigens nedriga planer. Det var han, som sade mig, hur jag skulle kunna tillintetgöra dem; för att rädda min dotter fordrade han blott en sak, hvilket ytterligare bevisade hela ädelheten af hans karaktär: han begärde nämligen, att, om han lyckades rycka henne ur hertigens händer, skulle jag gifva henne till maka åt honom själf, på det han, ung, verksam och modig, måtte kunna försvara henne mot en mäktig furstes förföljelser, hvilket hennes arme fader ej förmådde. Jag gaf med glädje mitt samtycke; men tyvärr var det öfverflödigt; han kom för sent och fann blott, att min arma Diana genom döden räddat sig från vanäran.
— Har grefve de Monsoreau ej låtit höra af sig efter detta olyckliga ögonblick? frågade Bussy.
Det är blott en månad sedan denna förskräckliga händelse tilldrog sig, och den olycklige ädlingen har troligen ej velat visa sig för mig, då hans ädla plan misslyckats.
Bussy sänkte sorgsen hufvudet; allt var honom nu klart. Han förstod nu, på hvad sätt Monsoreau lyckats frånröfva fursten den unga flickan, och hur hans fruktan, att prinsen
