Hoppa till innehållet

Sida:Grunddragen av den fornsvenska grammatiken till den akademiska undervisningens tjänst (1918).pdf/37

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


31
  1. Ursprungligt (dvs. redan i urnord. tid befintligt) nk, mp, nt > kk, pp, tt, i de flesta dialekter dock icke mellan en vokal med huvudtryck och en annan med bitryck, t. e. drinkare (där såsom hos andra ord på -are bitrycket fordom vilade på penultima) : drikkẹr dricker, krumpin krumpen : kryplingẹr (krymplingẹr) krympling, stynta avkorta : forstytta förkorta (flere ex. se § 9, a). Oursprungligt (dvs. först under vikingatiden genom synkope uppkommet) nt assimileras blott i trycksvag stavelse, t. e. min : ntr. mit (urspr. blott trycksvagt), bundin bunden : ntr. bundit.
  2. þ (dvs. dh), n + l > ll efter kort eller förkortad vokal, t. e. mæþal- medel- : mællom mellan, brūþ brud : brullø̄p (brūþlø̄p) bröllop; æn en : ællivu elva, twinne tvenne : twillingiar tvillingar.
  3. rn > nn, varav sedan (enligt § 61) n, i trycksvag stavelse, t. e. annar annan : ack. annan, nākwar någon : ack. nākwan (säll. nākwarn), hwar varje : ack. hwan (urspr. blott trycksvagt; tryckstarkt hwarn).
  4. ʀs (jfr § 42, 4) > ss, t. e. slār slår : pass. slās slåss, kallar : pass. kallas, givẹr : pass. gifs.
  5. d, þ (dvs. dh), h + t > tt, t. e. fø̄ddẹr född : ntr. fø̄t; gōþẹr god : ntr. got, brūþ brud : bruttoghe brudförare, kallaþẹr kallad : ntr. kallat; sø̄kia söka : pret. sōtte m. fl. ex. se § 41.

§ 53. Progressiv assimilation, dvs. att en kons. till likhet med sig ombildar en omedelbart följande, visar sig i följande fall:

  1. d, t + þ (dvs. dh) > dd, tt, t. e. pret. vænde (av *vændde enligt § 55, 1) vände, bø̄tte bötade, jämförda med hø̄rþe hörde, flȳþe flydde o. d.
  2. l, n, s + ʀ (se § 42, 4) > ll, nn, ss, t. e. þrǣllin (ack. þrǣlin) trälen, ængillin (ack. ængilin) ängeln, jämförda med fiskrin (ack. fiskin) fisken o. d.; gēnne genare : længre längre, gen. pl. minna mina : halfra halva;