Sida:Gustaf II Adolf.djvu/237

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
229
TRÄFFNINGARNA I HINTER-POMMERN.

undsättning, bestående af icke mindre än 10,000 man. Ernst Montecuculi var anförare, under honom Isolani, Götz, Coloredo och Sparre; de skulle från Gartz öfver Schiefelbein tåga mot Colberg och söka upphäfva belägringen. Både Horn i Stettin och Kniephausen utanför Colberg fingo underrättelse om företaget. Den förre skickade Baudis, Teuffel, Thurn och deras regementer Kniephausen till hjelp. Denne sednare deremot qvarlemnade Alexander Lesslie med en del af belägringstropparna utanför Colberg, och tågade sjelf med de öfriga fienden till mötes. Förut hade han dock sändt Monroe och dess skottar till Schiefelbein med befallning att försvara denna ort till sista man, och derigenom förskaffa tropparna från Stettin tillfälle att förena sig med Kniephausen.

Monroe begaf sig åstad, men fann vid ankomsten sitt uppdrag något betänkligt. Fästningsverken i Schiefelbein voro nemligen alldeles odugliga och slottet kunde försvaras på sin höjd i tjugufyra timmar. Knappt hade han med tillhjelp af innevånarna hunnit gifva vallarna någon ehuru högst otillräcklig förbättring, förr än de kejserliga syntes. Efter så mycket motsånd som möjligt gick Monroe tillbaka till slottet. Montecuculi ryckte efter med soldater och artilleri, samt uppfordrade befälhafvaren till dagtingan; eljest skulle besättningen icke erhålla någon förskoning. Monroe svarade: Ordet dagtingan finnes icke i min föreskrift. Jag har till fiendens tjenst endast kulor och krut. Den redan inbrytande skymningen hindrade de kejserliga att storma, och under natten lät Monroe antända staden, så att Montecuculi icke utan förlust måste draga sig ut igen. Morgonen derpå beslöt han att icke vidare uppehålla sig med den envisa skotten, utan tågade rakt fram till Colberg. Han hade emedlertid på detta sätt förlorat nära en hel dag.

Förstärkningen från Stettin hade under tiden förenat sig med Kniephausen och slagit läger vid Gross Gustin, en by några mil söder om Colberg. Samma afton hade Montecuculi också anländt till samma nejd och låg en knapp fjerdingsväg derifrån, så att spelet hördes från