Sida:Gustaf II Adolf.djvu/308

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
300
SLAGET VID BREITENFELD.

förlust erfarit verkan af svenska fotfolkets eld. Då Pappenheim derföre på närmare håll upptäckte de mellan rytteriet stående östgötaknektarna, vågade han icke angripa, utan drog sig än mera åt venster, red omkring svenskarnas högra flygel och föll den i sidan, ämnande från detta håll likasom rulla upp hela hären. Men konungen, som märkte afsigten, lät på ögonblicket rhengrefvens reservregemente och Banér med andra liniens rytteri göra en svängning åt höger och ställa sig i rät vinkel mot den öfriga svenska hären, men med bröstet rakt mot de anfallande. Pappenheim stötte först mot rhengrefven, sedan mot finnar, lifflänningar och kurlänningar. En mördande fäktning uppstod. Wallonerna störtade den ena gången efter den andra med blindt raseri mot svenskarna; men dessa mottogo dem med orubbeligt mod. Konungen och Banér redo ordnande och uppmuntrande omkring och sände dessutom till de angripnes hjelp flere hopar östgötaknektar, hvilkas musköteld anställde ett förödande nederlag bland fienden. Pappenheim uppmuntrade de sina på allt sätt, störtade sig sjelf midt i den hetaste striden, efter vanan erhållande det ena såret efter det andra. Sju serskilda gånger förde han sina troppar till anfall, alla sju gångerna blefvo de tillbakadrifna, och kunde ej förmås till den åttonde, icke ens af den så älskade och fruktade anföraren. De utbredde sig i vild och oordentlig flykt på vägarna åt Breitenfeld och Hall, och kunde icke mer hvarken af hotelser eller böner förmås att stanna och ånyo ordna sig. Hertigen af Holstein med sitt fotregemente hade vid dessa anfall åtföljt Pappenheim och sålunda kommit att skilja sig från det öfriga fotfolket. Med största tapperhet tillbakaslog han i början svenska rytteriets angrepp. Men sedan hela den öfriga flygeln rymt fältet, blef det ensamma regementet omringadt af östgötar och finnar; det försvarade sig till sista man, liggande på fältet i samma ordning, som det under striden hade intagit. Nu fanns ingen fiende mera på hela denna sidan.

Ungefär vid samma tid, som Pappenheim företog nyssnämnde anfall, började på östra sidan en liflig