Sida:Gustaf II Adolf.djvu/327

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
319
ERÖFRINGEN AF WÜRZBURG.

silfver och kostbarheter, som stadsboarna hade förvarat uti slottskyrkan, återlemnades, och likväl erhöllo soldaterna så mycket penningar, att de vid delningen efter fyllda hattkullar mätte det klingande myntet. Konungen behöll för egen räkning rustkammaren, innehållande vapen för sjutusen till fot och fyratusen till häst, aderton större, trettio smärre kanoner samt fyra mörsare, stallet med en mängd utsökta hästar; vinkällaren ymnigt försedd äfven med många tjuguåriga fat; slutligen det rika bibliotheket, hvilket skänktes till Uppsala högskola. Ur kapellet togos bilderna af frälsaren och jungfru Maria, gjutna af gediget guld, lika så de tolf apostlarna af silfver. Keller måste dessutom upptäcka erkebiskopens hemliga skattkammarehvalf, djupt ned under slottets källare inhugget i sjelfva klippan. Derifrån uppburos de gömda rikedomarna, man vet ej till huru stort värde. Men då från samma hvalf ett skrin bars öfver borggården, lossnade bottnen och hela den tunga laddningen, bestående af blanka dukater, rullade ut öfver stenarna. Soldaterna kastade sig ned för att upplocka dem och lemnade för syns skull några åt konungen, men stoppade de flesta i egna fickor. Gustaf Adolf skrattade och sade: Låt vara, gossar! efter det nu en gång har fallit i edra händer, så må ni också behålla det.

Den af Tilly vid denna tiden samlade krigshären var nära en half gång större än Gustaf Adolfs. Den gamle fältherren hade fört densamma öfver Mainfloden nedåt södra Franken, hotande det protestantiska Nürnberg med Magdeburgs öde. Men vid underrättelsen om konungens anfall mot Würzburg ilade han till dess undsättning. Han kom försent; ty både stad och slott voro redan eröfrade. Dock förorsakade han mycken oro hos svenskarna. Det var redan långt lidet på den mörka qvällen, då Gustaf Adolf fick underrättelse om de kejserligas antågande. Han blef ganska orolig, varande alldeles för svag till motstånd, heldst Horn med tiotusen men blifvit afsänd till Bamberg. Han red derföre genast till Hepburn, hvilken med sina och Monroes troppar måste på ögonblicket bryta upp och i