Franken, i vår stad Würzburg o. s. v. En annan gång kallades hela kretsen Kongl. Majestäts i Sverge landskap. Många smickrare började bland Gustaf Adolfs tittlar införa orden hertig af Franken, till icke ringa oro för Oxenstierna och flere trogna svenskar, hvilka mer än tydligt förutsågo den ovilja och afund, som deraf skulle blifva en följd[1]. Under tåget mot Rhen växte misstankarna. Konungen hade i sitt sällskap många tyskar, men deremot endast få svenskar; ty, sade man, han bemödar sig att till det blifvande kejsarevalet vinna tyskarnas välvilja. Hans skonsamhet mot katolikerna härleddes från samma bevekelsegrund. De honom under julen i Frankfurt omgifvande furstarna bildade redan ett kejserligt hof, der det ej heller saknades smickrare och framkastade hänsyftningar på den blifvande kejserliga värdigheten. Gustaf Adolf plägade väl behandla sådana yttranden som skämt; men uti det fredsförslag, som någon tid derefter afsändes till kejsaren, befanns verkligen också det vilkoret, att Gustaf Adolf skulle antagas till romersk konung (d. v. s. thronföljare efter Ferdinand). — Då svenskorna inbröto i Schwaben, öfversvämmades också landskapet Burgau, som var kejserliga husets enskilda tillhörighet. Gustaf Adolf förklarade, att landet var genom eröfringsrätt nu mera hans egendom, och att hufvudstaden Gunzburg skulle omdöpas till Adolfsburg. Till alla dessa misstänkta omständigheter kom slutligen den trohetsed, som Augsburg måste aflägga; likasom en vid samma tillfälle slagen skådepenning med inskrift Gustava et Augusta, caput religionis et regionis[2]. Gustava var en till Gustaf Adolfs ära gjord omskrifning af Augusta, Augsburgs latinska namn; man gissade att denna stad ämnades till säte för den blifvande protestantiske kejsaren. Någon tid efteråt föreslog Gustaf Adolf,
- ↑ Ridderstolp. (75 a). Gustaf Adolfs tryckta plakat till Allen Untherthanen unsers Herzogthums Franken..... gegeben in unserer Stadt Würzburg 7⁄10 1631. — (75 d). Ett dylikt plakat d. 8⁄5 1632 — (75 h). L. Grubb till Ax. Oxenstierna, Frankfurt am Mayn den 9 Febr. 1632.
- ↑ Gustafva och Augusta, lärans och landets hufvudstad.
