Sida:Gustaf II Adolf.djvu/74

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
66
GUSTAF ADOLF UTANFÖR DANZIG.

och 200 skärgårdsfartyg, oberäknadt flera i beslag tagna handelsskepp, voro församlade. Gustaf Adolf kunde ej längre tvifla om Sigismunds afsigt och beslöt derföre att heldre förekomma, än förekommas. Den 13 Juni afseglade han från Elfsnabben med 20 välrustade och bemannade örlogsskepp och anlände efter tre dagar till redden af Danzig. Här bemägtigade han sig några handelsfartyg och lät fråga staden, huruvida den ville tillåta konung Sigismund att inom dess murar och hamn företaga någon rustning mot Sverge tvärt mot det besvurna stilleståndet. Danzig, såsom en handelsstad, önskade heldst att i fred få drifva sin köpenskap med båda partierna, och sände derföre en skrifvare ut till konungen med undvikande svar. Gustaf Adolf fordrade den förut begärda försäkringen, och det i bestämda ordalag och snart; eljest nödgades han sätta sitt folk i land, uppkasta skansar och angripa saken med mera eftertryck. Tillika sände han sin helsning till Sigismund och dess drottning. Han hade gerna velat bjuda till sig denna sednare; men fruktade att hon skulle finna föga behag uti de solbrända och svarta sjömansansigten som der vankades. Prins Uladislaus var deremot välkommen, som en soldat hos en annan. De kunde då öfverlägga om deras gemensamma ärender och fördelar. Drottningen böd Gustaf Adolf tillbaka in till staden, och Uladislaus lofvade vid ett annat tillfälle komma ut på flottan; men ingendera besöket gick någonsin i fullbordan. Borgerskapet ville emedlertid undandraga sig den äskade förskrifningen, men då lade Gustaf Adolf flottan närmare Weichselmünde och borttog än flera fartyg. Danzigerboerne började blifva oroliga. Skeppens förlust var redan gifven, och framtiden hotade med Rigas öde. De började derföre att hos Sigismund enträget yrka på tillåtelse att afgifva den begärda förskrifningen, och att han tillika sjelf ville inställa sina egna rustningar. Emedlertid hade Gustaf Adolf närmare undersökt dessa sednare och funnit dem efter Sigismunds vana. Fartygen voro små och i dåligt tillstånd. Krigsfolket otillräckligt, och det för resan tillagade munförrådet redan af vanvårdnad förskämdt. Gustaf