Den här sidan har korrekturlästs
86
— Vet ni, åt hvilket håll vi skola styra kursen? frågade hon ängsligt.
— Jag vet ingenting, miss, ingenting annat än att jag inte kan stanna här längre. Ska’ detta kallas ett lif, vill jag hellre dö. Men först vill jag våga något för det ena eller andra. Följer ni med miss?
— Låt mig tänka först! stammade hon osäkert.
— Håll på med det, miss, men så mycket är säkert, att hvad vi tänkt har inte varit bra för någondera af oss.
— Ja, våra tankar ha råkat på villovägar, men det är mycket svårt att tänka rätt, Karl Lind.
— Svårt eller inte, hvad rör det mig; nu ämnar jag handla.
— Gör det då! sade hon sakta och såg beundrande upp till honom, ty i hans lugna ansikte läste hon, att han oryggligt bestämt sig.
